Finland har som mål att halvera utsläppen från inrikestrafiken inom loppet av 2030. Den viktigaste metoden för att minska utsläppen från trafiken är att öka andelen förnybara bränslen. Enbart en elektrifiering av trafiken räcker inte.
Distributionsskyldigheten gällande förnybara bränslen har varit ett effektivt sätt att minska trafikutsläppen. Bara under 2020 minskade utsläppen i Finland med 1,2 miljoner ton tack vare flytande biobränslen.
Sommaren 2022 beslutade regeringen att sänka distributionsskyldigheten från 19,5 till 12 procent under den resterande delen av året. En färsk regeringsproposition föreslår att distributionsskyldigheten sänks med ytterligare 7,5 procentenheter för hela nästa år. Dessa beslut kommer att öka utsläppen betydligt under 2022–2023.
Så här dramatiska sänkningar av distributionsskyldigheten är inte hållbara ur ett miljöperspektiv och tilläggsutsläppen bör under 2024–2030 ändå till stor del kompenseras i linje med EU-bestämmelser. Vi är oroliga för att Finland inte kommer att nå sina klimatmål om dessa sänkningar fortsätter i framtiden, eftersom läget är krävande även inom markanvändningssektorn.
Regeringen har som mål att sänka pumppriset för bensin. Distributionsskyldighetens inverkan på pumppriserna är dock måttlig. Den är mindre än till exempel punktskatten eller mervärdesskatten för bränsle. Den plötsliga höjningen av bränslepriserna beror inte på distributionsskyldigheten. Dess inverkan på pumppriset är betydligt mindre än världsmarknadsprisernas och beskattningens effekt.
Distributionsskyldigheten har erbjudit en stabil och förutsägbar politik samt en trygg investeringsmiljö för företag i branschen och en sänkning av distributionsskyldigheten påverkar därmed investeringar riktade till Finland. Dessa investeringar är till fullo beroende av beslut som berör distributionsskyldigheten.
Det är uppenbart att minskningen av utsläpp orsakar kostnader som vi är tvungna att anpassa oss till för att stävja klimatförändringen. Sänkningar av distributionsskyldigheten inverkar även på investeringsbeslut och Finlands kunskapskapital inom teknologi. Vi har helt enkelt inte råd att låta bli att utnyttja biobränslen.
Harri Laurikka, verkställande direktör, Bioenergi rf
Anna Virolainen-Hynnä, verksamhetsledare, Finlands biokretslopp och biogas rf
