Nonsens att höjd fastighetsskatt skapar jämlikhet

18.04.2022 19:19
Girigheten har inga gränser, eller är det pur avundsjuka? För vi lever väl inte i ett socialistsamhälle? Tänker jag när jag i HBL (8.4) läser om planen att höja fastighetsskatten. Fast det heter ju inte så, utan att ”fastighetsskatten förnyas”.
Den första punkten i HBL:s faktaruta inleds med: ”Målsättningen med reformen är att behandla alla fastighetsägare mera jämlikt ... ”, det är rena rama nonsens. I den andra punkten berättas det att ”Finansministeriet strävar inte efter att samla in mera pengar...” och vem tror på det? Det är precis vad man är ute efter.
Redan nu undrar jag och många andra fastighetsägare vad det egentligen är vi betalar fastighetsskatt för? Eller är det någon slags socialskatt i ”jämlikhetens namn” för att jag med mina nettoinkomster, som då redan är beskattade, köpt en fastighet, betalat 4 procent överlåtelseskatt (för vad?) på köpesumman, betalar skilt för vägavgifter för privata vägar, skilt för bygglov, för utdrag ur fastighetsregistret och så vidare.
På de landsvägar som för till de privata vägarna där fastigheterna finns kan varje medborgare och till och med icke-medborgare fritt köra gratis. Är det jämlikt att fastighetsägare som också kör på de numera gropiga landsvägarna är de som betalar för den infrastrukturen men inte övriga användare?
Det existerar bestämmelser om hur stor en tomt måste vara för att få bygga på den, till exempel 5 000 kvadratmeter. De flesta vill väl ändå köpa en tomt för att ha ett hus på tomten och tvingas då att köpa enligt dessa minimibestämmelser – sedan beskattar man mer för att tomten är ”så stor”. Det finns också bestämmelser på maximiareal på byggnader på en tomt, men ändå kan man inte sälja en del av tomten för att undgå ”straffskatt” för att den är ”för stor”. Då det inte ingår byggnadstillstånd är det knappast någon som köper.
Finns det någon annan målsättning med förhöjningen än strävan efter mera skattepengar?
Vill man behandla alla skattebetalare mer jämlikt kunde man börja med att skala av speciella förmåner för ”den politiska adeln”, som bekostas med våra skattepengar.
Varför är det till exempel per automatik som alla riksdagsledamöter varje år bjuds avec till självständighetsbalen? Varför betalas det en ”anpassningspenning” till tidigare riksdagsledamöter? Varför får de boendebidrag om de har sin hemvist annanstädes än i huvudstadsregionen? Betalar de skatter för måltids-, bostads-, bilförmåner och så vidare såsom alla andra lönetagare?
Det skulle jag kalla ”mer jämlikt”, om dessa skulle behandlas såsom alla andra medborgare som bekostar kalaset.
Efter det kan vi börja fundera på ifall fastighetsskatten är ojämlik och behöver "förnyas", med andra ord höjas!

Irina Tallberg,

ekonomie magister, Helsingfors

ANDRA LÄSER