Greklands kris kan landa i Merkels famn

I mitten av juli behöver Grekland en ny utbetalning av stödpaketet på 86 miljarder euro som EU ställde upp med under krissommaren 2015.

Under vintern har euroländerna, Internationella valutafonden IMF och Grekland förhandlat om villkoren för stödraten.
Inför måndagens finansministermöte för euroländerna fanns det en preliminär överenskommelse. Grekland hade beslutat om åtstramningar som betyder höjda skatter och sänkta pensioner. Åtgärderna väckte starka protester som också omfattade en generalstrejk.
Men euroministrarna sköt ännu en gång upp utbetalningen.
Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem lät förstå att man var mycket nära en överenskommelse och att allt nog ordnar sig vid nästa möte i juni.
Tidsfristen blir hela tiden kortare. Om det inte blir någon överenskommelse i juni får finansministrarna bereda sig på krismöten och nattmanglingar.
Efter åtta år av kris och åtstramningar visar den grekiska ekonomin svaga tecken på en återhämtning, men det är ingenting som märks i de allt fattigare grekernas vardag.
En regeringstalesman säger nu att det inte är någon mening med att verkställa åtstramningarna om IMF och euroländerna ändå inte betalar ut stödet.
Tidigare har långivarna avvaktat för att de – med goda skäl – inte har litat på Greklands löften att verkligen genomföra de reformer som förutsätts.
Men under vintern har oenigheten mellan euroländerna och IMF blivit allt tydligare, och det var också den som ledde till att måndagsmötet blev resultatlöst.
Det handlar om hur Grekland ska kunna komma på fötter igen. Eurogruppen med Tyskland i spetsen säger nej till alla former av skuldavskrivning, IMF säger att Grekland omöjligt kan återhämta sig utan att skuldbördan skrivs ned.
Valutafonden är tekniskt med om det tredje stödpaketet, men ännu inte som finansiär. Tyskland anser för sin del att fonden också måste vara med om finansieringen.
Men det finns sprickor i den tyska fasaden. Tysklands utrikesminister, socialdemokraten Sigmar Gabriel, antydde att det kan vara möjligt att skriva ned Greklands skulder. Han fick genast svar på tal av finansminister Wolfgang Schäuble från CDU, som påminde om att den tyska förbundsdagen har sagt nej till alla nedskrivningar.
Finland har hittills hållit sig till Schäubles linje. Men efter måndagsmötet sade finansminister Petteri Orpo, Saml, att Finland kan tänka sig att omförhandla de grekiska lånen, förutsatt att Finlands ekonomiska åtaganden inte ökar.
Finland kräver inte heller längre att IMF är med i paketet eftersom valutafondens krediter kan bli dyrare för Grekland än lånen från den europeiska stabilitetsmekanismen.
Tyskland och IMF är i alla händelser i nyckelställning när det gäller Grekland.
Om IMF stannar utanför paketet har grunden för hela stödplanen förändrats i så hög grad att den tyska regeringen troligen måste ha ett nytt mandat av förbundsdagen.
Men att gå till förbundsdagen och säga att Tyskland nu måste ta på sig ett större ansvar för stödet till Grekland är nog något av det sista Angela Merkel och Wolfgang Schäuble vill göra i det här läget.
EU ville ha bort stödpaketet från dagordningen före valen i Nederländerna och Frankrike för att de eurokritiska partierna inte skulle dra nytta av Greklandskrisen. Men Grekland blev ingen valfråga i de här länderna.
Nu hotar den kroniska krisen i Grekland att i stället landa i Angela Merkels famn lagom till valet i september.

ANDRA LÄSER