Bu! säger inflationsspöket

Har ni hört den förut: den nationalekonomiska sagan om inflationsspöket och deflationstrollet?

Via massiva stimulansåtgärder har centralbankerna gjort det omöjligt att spara till låg risk.
20.06.2021 10:30
Förr var de västerländska centralbankernas viktigaste uppgift att bromsa den skenande inflationen. Under 1970-talet startade kraftiga oljeprishöjningar en förödande inflationsvåg som dröjde in på 1980-talet. Slutligen steg USA:s centralbank in och bröt mönstret med en kombination av räntevapen och kraftig retorik.
På senare år har inflationsspöket ersatts av deflationstrollet: i åratal har centralbanker gjort sitt allt för att parera abnormt låg inflation eller rentav fallande priser, alltså de direkta följderna av globalisering och digitalisering.
Nu rasslar plötsligt tecken på överhettning in i flera branscher, bland annat hemelektronik och bilar. Kostnaderna för koppar och sågade trävaror ökar, indexen för råvarupriser skenar i väg. Indikatorerna pekar på flaskhalsar: brist på arbetskraft och på komponenter som halvledare och datachips. USA:s halsbrytande stimulanspolitik i spåren av pandemin skapar oro bland ekonomer längs med hela det ideologiska spektret. Världens ekonomiska motor, den amerikanska konsumenten, sätter gärna sprätt på pengarna. Biprodukten kan bli galopperande inflation och en kalldusch för börsen. Finansminister Janet Yellen medgav nyligen risken, men tonade senare ner uttalandet.

ANDRA LÄSER