Långa dagar, skulder, hot – Bärplockare utsatta trots ny lag

Det omfattande fallet kring thailändska bärplockare aktualiserar frågan om utländska bärplockares situation i Finland.

Centralkriminalpolisen misstänker att så många som tiotals personer är offer för människohandel. Häktade är vd:n för ett bärföretag med säte i norra Finland och Sverige, Polarica, och en man som representerar ett thailändskt företag.

Dessutom misstänks en tjänsteman vid Arbets- och näringsministeriet, Olli Sorainen, för mutbrott i sammanhanget. Har är inte längre häktad.

På Brottsofferjouren är Pia Marttila, specialsakkunnig för stödinsatser för människohandelsoffer, dessvärre inte överraskad över misstankarna.

– Jag är inte förvånad alls. Alla som har haft något att göra med de här sakerna de tio senaste åren känner till problemen, säger Marttila.

Årligen kommer ungefär 2 500–4 000 utländska bärplockare till Finland. Flera tiotals klienter, som har arbetat för olika uppdragsgivare, har vänt sig till Brottsofferjouren. Ofta hör de av sig i större grupper.

Rädslan hos flera av dem är enligt Marttila stor. Vanligt är att bärplockarna får sin betalning först den dag de åker hem, och det kan vara då som de ringer eller skriver till Brottsofferjouren.

– De vill eller vågar inte göra något åt saken. Vi får ofta högst lov att göra något när det har lämnat landet och upplever att de är i trygghet.

Marttila räknar med ett stort mörkertal och ser det som positivt att polisen nu utreder det aktuella fallet. I januari dömde Högsta domstolen en bärföretagare till fängelse för bland annat 26 människohandelsbrott.

I juni i fjol trädde en lag i kraft med syftet att förbättra ställningen för bärplockarna. Officiellt heter den ”lag om den rättsliga ställningen för utlänningar som plockar naturprodukter”. Ofta kallas den ”bärlagen” eftersom det till största delen handlar om vilda bär som tas till vara.

Sorainen har varit den tjänsteman som berett lagen.

Pia Marttila och Brottsofferjouren har välkomnat den nya lagen, men pekar samtidigt på flera brister i den. Den utvärderas för tillfället – ett krav som riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott ställde när lagen godkändes.

I sitt utlåtande skriver Brottsofferjouren att lagens syfte inte förverkligas i praktiken, och att de utsatta har mycket svårt att få rätt i situationer där de har utnyttjats.

Marttila berättar om bärplockare som har tagit stora lån för att komma till Finland och trott på stora inkomster, men som åker från Finland till hemlandet fortsatt skuldsatta.

– Hur en enskild bärplockare har möjlighet att till exempel få ersättning eller sitt fall kollat för att se om allt har gått rätt till, det tycker jag är problematiskt.

Att starta en rättsprocess kan bli dyrt, eftersom motpartens rättegångskostnader i regel faller på den som väcker ett civilmål, om denna förlorar. Brottsprocesser är i sin tur svåra om den utsatta har lämnat landet. Polisen hör sällan personer utanför EU.

I Sverige lades nyligen en förundersökning kopplad till Polarica, vars vd häktats, ner med hänvisning till att målsägande har lämnat landet. Detta enligt Sveriges Radio.

Polarica och Sorainen har båda nekat att det skulle ha gjort sig skyldiga till brott.

Bärplockarna kommer till Finland på turistvisum som beviljas av Utrikesministeriet. De är inte anställda utan arbetar för uppdragsgivare.

Enligt lagen ska de kunna sälja bären till vem som helst, men de facto är de ofta knutna till ett företag. 

Brottsofferjouren beskriver det som att de står i en beroendeställning till uppdragsgivaren. De som vänt sig till jouren har plockat bär från efternatten till sedan kväll, inte sällan utan både introduktion till arbetet och utan ledigheter. Det kan också vara omöjligt att hålla ledigt helt enkelt eftersom utgifterna och skulderna är så stora. Bärplockarna hyr bil och bor i läger.

– Man kan inte språket, hur ska man då få kontakt med ett annat företag, frågar sig Pia Marttila.

Samma språksvårigheter gäller i kontakt med myndigheter.

Utsatta har också berättat för Brottsofferjouren att de i hemlandet skrivit under avtal om att de inte vidtar rättsliga åtgärder. Förmedlingsföretag i hemlandet ska även ha hotat med till exempel att de får problem i hemlandet om de talar med finska myndigheter, eller med att de inte längre kan resa in i Schengenområdet.

I Finland är det Norra Österbottens arbets- och näringsbyrå som ger utlåtanden om företag som bjuder in utländska bärplockare till Finland.

Pia Marttila och Brottsofferjouren frågar sig om byrån får tillräckligt med information för att kunna utvärdera om ett företag är pålitligt. Hon förklarar att det mesta vanligen ser bra ut på pappret, och att fallen där arbetskraft exploateras kommer fram först när offret vågar berätta. Att få offret att lita på att hen får hjälp och inte råkar illa ut kan vara svårt.

Enligt lagen ska bärplockarna kunna ge respons, men enligt Marttila innebär det ofta bara att telefonnumret till arbetarskyddet finns upphängt på en vägg i lägret. Och arbetarskyddet hör i sin tur till Regionförvaltningsverket.

Marttila bedömer också myndigheternas möjligheter att sköta övervakningen som små, då bärplockarna enligt finsk lag inte är i ett anställningsförhållande. 

Pirjo Juntunen är servicedirektör på Norra Österbottens arbets- och näringsbyrå, som har bärplockningsfrågorna som ett särskilt nationellt uppdrag. Hon beskriver det som rådgivning och kundservice.

Företag meddelar till byrån hur många bärplockare de skulle behöva. Byrån tar enligt Juntunen del av handlingar om företagets affärsverksamhet, ekonomiska situation, förutsättningar och hur de klarar av sina förpliktelser.

Utrikesministeriet beviljar sedan visum utifrån en total kvot som Arbets- och näringsministeriet har förhandlat med det sändande landet om, ofta Thailand.

Arbets- och näringsbyråns förhållande till ministeriet eller Olli Sorainen vill Juntunen inte kommentera närmare, med hänvisning till brottsutredningen som pågår.

Arbets- och näringsministeriet gör en intern revision med anledning av mutbrottsmisstankarna mot tjänstemannen. Enligt Juntunen är det för tidigt att säga om det är aktuellt med en granskning också av arbets- och näringsbyrån.

– Det är öppet. Vi väntar och ser vad resultatet av processen blir.