Språkrekommendationer ska ses i sitt sammanhang

Vi har med intresse följt det som den senaste tiden skrivits om den svenska språkvården i Finland i HBL. Vi välkomnar diskussionen, men är förvånade över den ton som genomsyrar Mikael Sjövalls båda bidrag (I dag-kolumnen 12.1 och HBL Debatt 22.1).

Att i korthet på insändarplats bemöta allt det Sjövall skriver är inte ändamålsenligt. Därför hänvisar vi i första hand till vår webbplats (sprakinstitutet.fi) där vi publicerar språkspalter, språkråd och namnrekommendationer, och där man kan läsa mer om svenskan i Finland överlag, men också till exempel om finlandismer, dialekter, nyord och översättningsproblem.

I korthet vill vi ändå lyfta fram följande: Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) är en myndighet som har som uppdrag att ge råd och rekommendationer i språk- och namnfrågor som gäller svenskan och finskan i Finland. Språkvårdens arbetsfält är i första hand det offentliga språket och med det avses det språk som används av till exempel statliga och kommunala myndigheter men också av journalister, det vill säga personer som använder svenskan professionellt. Syftet med våra rekommendationer är alltid att bidra till ett begripligt och ändamålsenligt språkbruk som är anpassat till sin kontext och de mottagare texten riktar sig till.

Alla de råd och rekommendationer vi ger ska ses i sitt sammanhang. Våra rekommendationer kan med andra ord ibland se olika ut beroende på vem som efterfrågar dem. En laggranskare, en översättare eller en journalist som vänder sig till oss och ber om råd i sitt arbete kan få en annan typ av svar än till exempel en språkintresserad privatperson. Vi gör alltså skillnad mellan professionellt och privat språkbruk.

Utgångspunkten för den svenska språk- och namnvården på Språkinstitutet är och har alltid varit att den offentliga svenskan i Finland ska följa den allmänsvenska normen. Vårt mål är alltså en svenska som går att använda i alla sammanhang i samhället och som förstås av alla. Det handlar i förlängningen om att alla som talar svenska i Finland ska ha tillgång till en standardskriftsvenska som inte är till exempel regionalt präglad. Vi arbetar naturligtvis också för en rik och levande svenska i Finland, vilket innebär att vi värnar om och vårdar våra finlandismer, våra ortnamn och våra dialekter.

Anna Maria Gustafsson,

ledande språkvårdare,

Maria Vidberg,

namnvårdare,

Institutet för de inhemska språken

ANDRA LÄSER