Halva jobbet undanstökat — Orpo tror på sin högerregering

Grovt taget har regeringsförhandlingarna kommit halvvägs, mätt i arbetsinsats, men framstegen är ojämna. Det beskedet lämnade Petteri Orpo (Saml) på onsdagen när ledarna för de fyra partier som försöker bilda regering träffade pressen.

— I vissa grupper är utmaningarna riktigt stora, som i den grupp som jobbar med vårdreformen. Men till exempel inom utrikes- och säkerhetspolitik, bildning, hållbar tillväxt och entreprenörskap har grupperna nått riktigt långt, säger Orpo.

De tre andra partiordförandena delar hans uppfattning om att jobbet gått framåt, men också att mycket återstår och att vissa frågor är mycket svåra. På en fråga om det är troligt att förhandlingarna kommer att föda en regering svarar Orpo försiktigt.

— Jag är optimist till naturen, men också pragmatiker. Jag tycker det går åt rätt håll. Chansen för att vi ska gå i mål lyckas är större, men djävulen sitter i detaljerna.

Orpo säger att det finns mer som förenar än som skiljer de fyra partierna åt, och att det är en  plikt att försöka nå en regeringskoalition som respekterar valresultatet. Här hänvisar han till att de båda stora högerpartierna gick mest framåt och fick flest röster. 

Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra säger att det är bra att man gjort framsteg, men:

— Optimistiskt kunde man tänka att det som förenar oss och de framsteg vi gjort skulle underlätta för konfliktlösning i de frågor där vi inte är överens. Men det kan gott hända att det inte spelar in. Sannfinländarna har åtminstone ingen dold agenda, vi har i god tid sagt vad vi vill ha.

Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att det är möjligt att det blir en regering, men påpekar att de kommande veckorna är avgörande. 

— Vi jobbar seriöst och för fullt hela tiden för att nå ett resultat, men ingenting är klart förrän allting är klart, säger hon.

Det är en viktig poäng, för även om vissa arbetsgrupper är så gott som klara och det finns texter som kunde läggas in i regeringsprogrammet som sådana, kan partiledarna inte välsigna någonting förrän allt annat är på plats. I annat fall förlorar man spelrum då det behöver kompromissas.

Dessutom, påpekar Petteri Orpo, är alla preliminära överenskommelser villkorliga eftersom de måste passa in i den ekonomiska ramen. Uppstår det ett akut behov av att öka utgifterna på ett håll måste man skära på ett annat, och då gäller inte längre den preliminära överenskommelsen i just det fallet.

Och, ska man minnas, så ligger det en stor utmaning i att bädda för fortsatt välfärd med knappare resurser. Den presumtiva högerregeringens mål är att dra åt svångremmen för att balansera upp de offentliga finanserna och hejda skuldsättningen.

— Man måste förstå att den här koalitionens utgångspunkt är en helt annan. De offentliga finanserna är mycket trängda, och det får alla grupper brottas med, säger Riikka Purra.

— Inte kan man säga annat än att det brukar vara svårt i regeringsförhandlingar. Att det är ännu svårare än vanligt beror i hög grad på ekonomin, att vi har en pandemi bakom oss och kriget pågår. Det kommer att återspeglas på ekonomin länge till, säger Anna-Maja Henriksson.

Det är känt att partierna står långt ifrån varandra i frågor om migration och klimat. Det ryktas om att de förhandlare som jobbar med olika slag av invandring inte har kommit någon vart. Det är symptomatiskt för det är en knäckfråga för Sannfinländarnas medverkan att regeringen stramar år migrationspolitiken ansenligt.

 — Invandringsgruppen tvistar, men den förhandlar också om andra frågor kopplade till den inre säkerheten, och där har den gjort framsteg. Nästa vecka ska vi höra experter på migration, och då måste de här förhandlingarna ta fart, säger Purra.

Petteri Orpo flikar in att de migrationspolitiska förhandlingarna ingalunda är i startgropen utan i en "accelerationsfas".

Även om invandringen är en stötesten handlar den klart största enskilda härvan om vårdreformen — både de akuta problemen med att förkorta vårdköerna och garantera värdig äldreomsorg, och utmaningen med att få reformens nya strukturer att sitta och fungera på sikt.

Purra ger med benäget stöd från Orpo den förra regeringen skulden för att vårdreformen inte är klar fastän den redan är på plats. Sari Essayah (KD) betecknar utmaningarna kring vårdreformen som "massiva" och påpekar att social- och hälsovården inklusive räddningsväsendet slukar en fjärdedel av hela statsbudgeten.

— Våra offentliga finanser står och faller med hur vi lyckas driva vårdreformen i mål på ett sätt som hejdar kostnadsökningen, säger hon.

Purra beskyller den förra regeringen för att ha satt vårdpengar på förvaltning i stället för att förbättra servicen. Hon säger att problemen i vården är mycket stora, och att det behövs mer pengar på vissa håll.

Henriksson, som satt med i den förra regeringen, påpekar att reformen är en massiv förändring då ansvaret flyttar över från mer än 300 kommuner till 21 områden. Hon betonar att reformen varit på plats i mindre än fem månader, men håller med Purra om att det gäller att få den att fungera.