Kommentar: Förlåt, men Svenskfinlands sju underverk suger

Efter en omröstning kunde Hufvudstadsbladet i förra veckan kora Svenskfinlands sju underverk. Det är inte utan en smula besvikelse man läser resultatet. Ett kalkbrott och en Vasaborg i all ära, men finns det inte mäktigare underverk i Svenskfinland?

Det är symptomatiskt att vinnaren av kategorin “infrastruktur” är ett stort hål, skriver Peter al Fakir om underverken i Svenskfinland. Kalkgruvan i Pargas är fotad våren 2021. 
09.08.2022 11:33 UPPDATERAD 09.08.2022 15:08
Av antikens sju underverk står bara Cheopspyramiden kvar. Den är med sina 138 meter längre på höjden än vad Pargas kalkbrott är djupt. Fortfarande förundras forskarna över hur pyramiderna byggdes, det samma gäller kolossen på Rhodos och de hängande trädgårdarna i Babylon.
Ett underverk ska vara höjden av mänsklig ingenjörskonst och skaparkraft. Numera talar man även om världens sju nya underverk där kinesiska muren, Taj Mahal och Colosseum borde vara bekanta för de flesta.

Så hur ser
det ut i Svenskfinland? När framtidens arkeologer gräver i lämningarna efter den finlandssvenska civilisationen, vad är det de kommer att finna förutom spår av inlagd sill och Runebergstårta i stolsproverna? Enligt de 1 500 personer som valde att delta i Hufvudstadsbladets omröstning kommer Kastelholms slott högst på listan i kategorin ”historisk plats”. Redan här stöter de finlandssvenska underverken på patrull. Ska en medeltida borg som såg sin storhetstid under Vasaätten, och som dessutom ligger på Åland, räknas som tillhörande Svenskfinland? De ålänningar jag har talat med vill helst inte kalla sig finlandssvenska, med betoning på helst. Även om vi godtar att räkna in Kastelholms slott till Svenskfinland, faller den kort som historiskt byggnadsverk jämfört med mycket annat.

ANDRA LÄSER