Finländare testar nytt borreliosvaccin – vaccinexperten är hoppfull

Några hundra personer kan inom kort börja testa ett nytt borreliosvaccin, VLA 15, i Finland. Vaccinet, som har utvecklats av det amerikanska bolaget Pfizer och det franska företaget Valneva, gick in i sin kliniska testfas III i somras. Nu granskas alltså främst hur väl vaccinet tolereras och vilken effekt det har. 

Mika Rämet, professor och medicinsk direktör vid vaccinforskningscentralen Finvac, är entusiastisk. 

– Det här vaccinet behövs verkligen eftersom fästingarna som sprider borreliabakterier ökar i antal och finns i allt fler geografiska områden också hos oss, säger han.

Vaccinet testas nu inte bara i Finland, utan också i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Polen och USA. Internationellt ska cirka 6 000 personer rekryteras för den tredje fasen.

I Finland sköts testvaccineringarna på kliniker i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Karleby. Som deltagare godkänns i grunden friska personer som normalt rör sig i fästingtäta områden. 

De som rekryteras måste ha fyllt 5 år och får inte ha haft fästingbett inom de senaste fyra veckorna. Gravida, kvinnor som ammar, personer som haft borrelios under de senaste tre månaderna eller som har symtom som påminner om borrelios får inte heller delta.

De som går in i studien ges antingen tre vaccindoser innan följande års fästingsäsong eller tre injektioner med koksaltlösning. Ett år efter den första serien ges en boosterspruta.

Det vaccin som nu testas har byggts med hjälp av ett ytprotein hos själva bakterien.

– Man för alltså inte in hela mikrober i kroppen genom vaccinet, säger Rämet.

Borrelia är en bakterie som åker snålskjuts inne i fästingars tarmkanal; ungefär var femte fästing har borreliabakterier som fripassagerare. Vaccinet som nu utvecklas ska få människokroppen att bilda antikroppar mot sex olika ytproteiner hos borreliabakterierna. Tanken är att skicka fienden på bakterien innan den ens hinner ta sig in i människokroppen.

När en fästing biter sig fast i människohud tar borreliabakteriens vandring från sin plats i fästingens tarmar till människans hud flera timmar. Attacken mot bakterien är tänkt att ske i det här tidsfönstret. I dag vet man att risken för smitta ökar markant efter att fästingen suttit på huden i över 24 timmar. De antikroppar vaccinet har skapat ska hinna neutralisera bakterien så länge den är kvar inne i fästingen.

Det är inte första gången ett borreliosvaccin seglar upp på marknaden, men för tillfället finns inget alls till salu. År 2002 drog företaget Glaxo Smith Kline in sitt vaccin Lymerix, som såldes i USA, men inte i Europa. Orsaken var att vaccinet misstänktes ge bieffekter som till exempel ledproblem.

– I dag anser man att de misstankarna var obefogade. Nu borde risken för de här biverkningarna inte längre finnas, eftersom de delar av vaccinet som i teorin kunde ha orsakat problemen har åtgärdats, säger Rämet.

I Finland rapporterades cirka 2 571 fall av borrelios i fjol. Tio år tidigare var fallen 1 582. Enligt Institutet för hälsa och välfärd rapporteras de flesta smittfallen den här tiden på året, mellan augusti och november.