Forskning och innovation ska påskynda EU:s gröna och digitala omställning

Forskning och innovation har en central plats i visionen om det framtida Europa. Enligt den europeiska gröna given ska Europa senast år 2050 bli världens första koldioxidneutrala världsdel och vår rika biologiska mångfald och unika miljö skyddas.

11.10.2020 19:05 UPPDATERAD 12.10.2020 10:31
EU-kommissionen utlyser en ansökningsomgång för forsknings- och innovationsprojekt som ska finansieras med över en miljard euro för att hantera klimatkrisen och stödja EU:s återhämtning efter coronakrisen.
I sitt första linjetal om tillståndet i unionen i september presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sin vision om ett starkt och dynamiskt Europa – en världsdel som förmår lösa brådskande utmaningar och där ingen lämnas utanför. von der Leyen höjde även EU:s ambitionsnivå när det gäller att motverka klimatförändringarna genom att föreslå en skärpning av EU:s 2030-mål för minskade utsläpp från 40 till 55 procent. Detta ambitiösa mål stöds av 170 näringslivsledare och investerare.
Forskning och innovation har en central plats i visionen om det framtida Europa. Enligt den europeiska gröna given ska Europa senast år 2050 bli världens första koldioxidneutrala världsdel och vår rika biologiska mångfald och unika miljö skyddas. EU ser möjligheterna med digitalisering och artificiell intelligens även på dessa områden och har slagit in på en ny väg mot grön tillväxt som kommer att stärka vår globala konkurrenskraft och bevara vår sociala modell. För att lyckas måste vi hantera de utmaningar som den gröna och digitala omställningen ger upphov till och omvandla dem till incitament för innovation. Genom forskning och innovation kan denna ambitiösa målsättning förverkligas.
Ansökningsomgången för forsknings- och innovationsprojekt kommer att ge resultat, inte bara i en avlägsen framtid, utan redan på kort och medellång sikt – resultat som bidrar till långsiktig förändring. Ansökningsomgången omfattar tio områden som alla är nödvändiga för att den gröna given ska lyckas, alltifrån hållbar energi och hållbara byggnader och transporter till miljövänliga industrier och livsmedelssystem samt biologisk mångfald. Man riktar även in sig på specifika problem, såsom skogsbränder, och erbjuder riktat stöd till EU:s städer och regioner samt till uppbyggnad av forskningsinfrastruktur.
Som vi alla vet, löser teknik inte alla problem. För att ta itu med våra utmaningar krävs långtgående förändringar och anpassningar av såväl vår livsstil som våra handlingsmönster. Därför vänder sig EU-kommissionen med denna ansökningsomgång för forsknings- och innovationsprojekt inom ramen för den europeiska gröna given till allmänheten, inbegripet unga, och ger dem nya möjligheter att vara delaktiga och att påverka framtiden.
Genom insatserna för att hantera coronaviruset har EU visat sin förmåga att agera beslutsamt och sammanhållet. Vi har lyckats mobilisera resurser till ett enormt återhämtningspaket, som tidigare skulle ha förefallit otänkbart. Återhämtningen efter krisen måste vara förenlig med våra åtaganden att hantera klimatkrisen, bli koldioxidneutrala i mitten av detta århundrade och återställa EU:s hotade miljö och biologiska mångfald.
Den europeiska gröna given höjer vår kollektiva ambitionsnivå på klimatområdet, men räcker också ut en hjälpande hand till EU:s befolkning, familjer och regioner för att se till att ingen lämnas utanför. Den stärker EU:s ledande ställning i världen och utgör ett föredöme som andra kommer att vilja efterlikna. Forskning och innovation spelar en avgörande roll i detta sammanhang och hjälper EU att behålla sin plats i den globala jakten på nästa tekniska genombrott samt skapar möjligheter för nystartade företag och innovatörer. Forskning och innovation gynnar även och tar vara på social innovation, och stärker befolkningens inflytande.

Mariya Gabriel,

EU-kommissionär med ansvar för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor

ANDRA LÄSER