Sannfinländarna i riksdagen var särskilt otåliga i en fråga – den frivilliga skolsvenskan – då budgetdebatten gick in på utbildningsfrågor.
Regeringspartiet försvarade sin budget under debatten, men grillade sin regering och utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) om skolsvenskan.
Frågan delar regeringen även om utredningen är med i regeringsprogrammet – Grahn-Laasonen har inte personligen varit särskilt tänd på experimentet men Sannfinländarna och enskilda ledamöter inom Samlingspartiet pressar på.
– Vad är läget, när blir det av, frågade först Ritva Elomaa (Sannf) och sedan Kimmo Kivelä (Sannf) under budgetdebatten.
Tidigare har utredningen skjutits upp över sommaren, nu kan det dröja fram till vintern, signalerade Grahn-Laasonen i sitt svar.
– Under höstens lopp blir det klart om det finns förutsättningar för försöket, svarade Grahn-Laasonen.
I regeringsprogrammet finns den kläm som riksdagen godkände i slutet av förra valperioden, om att utreda förutsättningarna för ett regionalt försök med frivillig skolsvenska. Fem miljoner euro är budgeterade för det och frågan ska behandlas av regeringen under höstperioden, men Grahn-Laasonen var fåordig och lät inte säker på om förutsättningarna finns.
Vad är sannolikheten för att det alls finns förutsättningar för något försök?
– Jag går inte in på att tippa det, utredningen är inte klar, säger undervisningsministern.
– Det finns grundlagsfrågor i det här, som språkliga rättigheter och individernas lika möjligheter. Om man väldigt tidigt i livet ska besluta något som senare påverkar möjligheterna till exempelvis statliga tjänster, så kan det uppstå problem. Då vet man ännu inte vad man kommer att jobba med och var i landet man kommer att bo, säger Grahn-Laasonen.
Ett annat dilemma som tjänstemännen arbetat med är hur det påverkar den språkundervisning som kan behövas senare i utbildningen, om man inte läst svenska i lågstadiet.
– Saken är inte alls så enkel som den låter, säger Grahn-Laasonen.
Debatt om yrkesutbildningen
Också yrkesutbildningen väckte hårda ordväxlingar. Nästan 200 miljoner ska sparas inom andra stadiets yrkesutbildning, och två tidigare undervisningsministrar – Jukka Gustafsson (SDP) och Krista Kiuru (SDP) kritiserade budgeten.
Grahn-Laasonen svarade med att säga att Antti Rinne (SDP) var beredd att reformera andra stadiet för en större besparing i det förslag som var uppe förra regeringsperioden, men föll på slutmetrarna.
– Det var en annan sak, vi föreslog att göra en reform först, och sedan nå besparingar, medan ni vill spara först och reformera senare, säger Rinne.
Också VF och De gröna undrade varför summan ska sparas redan 2017, även om resten av reformen av andra stadiet kommer senare.
Grahn-Laasonen medger att ordningsföljden är den, men anser att skolorna själva kan anpassa sig.
– Jag håller med om att tidtabellen är en utmaning, det vill säga att spara i budgeten 2017 medan reformerna ska vara på plats följande år. Men det finns en möjlighet för dem som anordnar utbildningen att reagera redan nu och använda sitt rörelseutrymme för att anpassa sig till reformen i förväg, säger ministern.
I reformen ingår att minska antalet examenstitlar för att bredda dem, och i stället möjliggöra specialiseringar. Lärarfacket har kritiserat att besparingarna träder i kraft så tidigt, då skolorna samtidigt ska genomföra förnyelsen, och föreslagit att tyngdpunkten på nedskärningarna skulle ligga längre fram.
Avståndet till yrkesskolorna och distansutbildning väckte också frågor under riksdagsdebatten.
– Examensförnyelsen är bra, men hur ska man garantera att de som behöver närundervisning i fortsättningen får det? Frågade sig Mikaela Nylander (SFP).
