"8,0 – det borde väl räcka?" – Mattliden har fler sökande än lediga platser

Gymnasielever. Från vänster: Julia Bygglin, Karla Raatikainen och Sofia Ekman skall från och med hösten studera i Mattliden. Bild: Karl Vilhjálmsson

Nerverna var på helspänn på torsdagsmorgonen då gymnasierna publicerade namnen på de nya antagna. I Mattliden och Brändö steg medeltalet för att komma in med flera pinnhål.

Klockan närmar sig 10.30 på torsdagsmorgonen och Elias Parviainen anländer till Mattlidens gymnasium. På dörren finns en lista med namnen på de nya antagna. Hans namn finns inte bland dem. Hur är det möjligt, medeltalet för att komma in var 8,0. Det borde ju räcka?

Efter ett besök hos studiehandledaren klarnar allt. Parvianen hade inte märkt att kryssa i rutan där han ger rätten att publicera sitt namn offentligt. Han ska precis som väntat börja studera på Mattlidens Gymnasium i höst, tillsammans med 124 andra nya elever.

Spänning. Elias Parviainens namn fanns inte på listan men allt slutade ändå väl. Bild: Karl Vilhjálmsson

Tre personer som inte hade haft en riktigt lika stressig morgon var vännerna Karla Raatikainen, Sofia Ekman och Julia Bygglin, som också kommit för att bekräfta sina studieplatser. Raatikainen kom in till Mattlidens gymnasium och Ekman samt Bygglin blev antagna till IB-linjen, som årligen tar in femtio nya elever.

Det finns många likheter i motiveringarna till trions gymnasieval.

– Skolan ligger nära och var bekant eftersom jag också gått högstadiet här. Dessutom har jag många kompisar som också sökte hit, säger Raatikainen.

Förutom de här faktorerna verkade IB-linjen också locka sökande på grund av sin särskilda ställning.

– Jag har gått skola på engelska då jag bott utomlands och dessutom tycker jag om utmaningen, säger Ekman.

– Jag tycker om det att man kan läsa lite färre ämnen och gå in på djupet på sådana ämnen som intresserar en, tillade Bygglin.

Vännerna var glada över att de kommit in och såg nu med både iver och viss nervositet framemot att starta sina gymnasiestudier i höst.

Tips. Tony Valtonen gav de nya eleverna goda råd. Bild: Karl Vilhjálmsson

Tony Valtonen arbetar som studiehandledare på Mattlidens gymnasium. Enligt Valtonen har antalet sökande ökat redan i flera år, samtidigt som det lägsta medeltalet för antaganden stigit. För enbart två år sedan var minimigränsen för att bli antagen till Mattliden 7,58. I år är den 8,0. En utveckling som enligt Valtonen kan vara svår att förklara.

– Det finns alltid en variation mellan olika årsklasser. Vi har inte heller satsat massor på skolans marknadsföring utan det är till en stor del skolans rykte som står bakom populariteten. Man kan ju ha hört saker från sina syskon eller vänner som tidigare har gått här, säger Valtonen.

Till de nya studerandena ville Valtonen ändå ge några goda råd.

– Jag hoppas att alla är färdiga att jobba målmedvetet då studentbetygen blir allt viktigare då man ansöker till högskolor då vikten på urvalsproven minskar. Men njut först av sommaren, ladda batterierna och skaffa en positiv inställning inför studierna, säger Valtonen.

Flexibilitet uppskattas

Henni Hindsberg är målmedveten över vad hon vill göra i framtiden. Bild: Charlotte Lindberg

I Brändö gymnasium är stämningen på topp. I aulan väntar både tutorer och lärare på att ta emot de nya studerandena. Det är både spänning och iver i luften då de antagna står i kö och fyller i pappren för att ta emot sin studieplats.

Henni Hindsberg, 15, är en av de antagna. Hon väntar ivrigt på att få inleda sina studier i höst.

– För mig var det en självklarhet att inleda gymnasiestudier efter högstadiet. Jag siktar på att i framtiden studera logopedi på Åbo Akademi, säger Hindsberg.

De traditionella festligheter som de gamlas dans och studentdimissionen var också vägande faktorer för Hindsberg.

– Jag har bara hört gott om skolan. Jag väntar på att skolan börjar igen så man kommer in i en normal dagsrytm och får träffa nya vänner.

Patrick Schröder är inte nöjd över sitt resultat. Bild: Charlotte Lindberg

Det är en hård konkurrens mellan gymnasierna. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

– Känslan i dag är inte den bästa. Tanken att ta sig ända hit till Brändö från Esbo varje dag känns inte så motiverande, säger Patrick Schröder, 15, som inte landade på sitt förstahandsval.

Brändö gymnasium erbjuder toppidrottare möjligheten att kombinera idrott med studierna genom en mer flexibel skolgång. Eleverna har chansen att pussla ihop träningstider med lektionerna.

Doris Louhikoski vill ha balans mellan konståkning och studier. Bild: Charlotte Lindberg

Doris Louhikoski, 15, blev antagen till idrottslinjen och är nöjd över att hon kan balansera skola och idrott.

– För mig var Brändö ett självklart val eftersom jag håller på med konståkning och ingen annan av de svenskspråkiga skolorna i huvudstadsregionen har en idrottslinje. Det är både spännande och roligt att inleda studierna, även om det kommer att vara helt annorlunda än vad man är van vid.

Studiehandledare Carita Ekholm säger att det ofta är atmosfären och kursmöjligheterna som uppskattas mest av eleverna. De extra gymnastikkurserna och möjligheten att studera spanska är populära.

– Det viktigaste är att komma in i rytmen och lära sig rutiner för att hålla sig motiverad genom hela gymnasieperioden. En god planeringsförmåga ger försprång, säger Ekholm.

Brändö gymnasium tog emot 135 studerande i år. Medeltalet för i år var 7,42. Förra året låg medeltalet på 7,08.

Sammanlagt sökte 3 270 elever till andrastadiets svenskspråkiga utbildning i Finland. 1 890 av dem sökte i första hand till gymnasium.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning