80 000 hotar med strejk på måndag – "lönenivån alltför låg"

Industrifacket godkände inte riksförlikningsmannens medlingsbud och på måndag inleds strejker. Från vänster Teknologiindustrins arbetsmarknadschef Minna Helle, riksförlikningsman Vuokko Piekkala, Industrifackets ordförande Riku Aalto och vice ordförande Turja Lehtonen. Bild: Seppo Samuli/Lehtikuva

Kollektivavtalsförhandlingarna handlar om löneförhöjningar och om konkurrenskraftsavtalets 24 extra timmar.

På måndag bryter omfattande strejker ut i hela landet. Upp till 80 000 personer förväntas strejka efter att förhandlingarna om kollektivavtal strandat i flera branscher.

De mest omfattande strejkerna pågår från måndag till onsdag. Inom skogsindustrin har arbetsgivarna dessutom varslat om en lockout i sex dagar som motåtgärd efter strejken, vilket betyder att arbetsgivarna inte kommer att betala lön eller tillåta sina anställda att jobba.

En efter en har kollektivavtalsförhandlingarna gått till riksförlikningsmannen utan att nå resultat. Alla blickar är riktade mot arbetskonflikten mellan Teknologiindustrin och Industrifacket. Kollektivavtalet i teknologisektorn förväntas utgöra grunden för förhandlingarna i andra branscher.

Det riktgivande avtalet

På måndagen förkastade Industrifacket riksförlikningsmannens medlingsbud och upp till 35 000 medlemmar förväntas strejka. Enligt fackförbundets ordförande Riku Aalto skulle medlingsbudet ha inneburit en höjning på 1,6 procent på drygt två år.

– Lönenivån var så låg att det inte fanns förutsättningar att godkänna budet. Vi vill ha ett avtal som ökar de anställdas köpkraft, säger Aalto.

En annan tvistefråga har varit konkurrenskraftsavtalets extra arbetstid på 24 timmar. Enligt arbetsgivarna ökar det lönekostnaderna med 1,4 procent att slopa timmarna och då måste löneförhöjningarna begränsas så att kostnaderna inte skenar i väg. Enligt Aalto uppskattar arbetsgivarna kostnaderna i överkant.

– Vi kräver ett slut på talkoarbetet. På många bolag har timmarna inte använts alls, eller inte använts för produktion. Så i det sammanhanget är kostnaden för arbetsgivarna inte stor.

30 000 högre tjänstemän strejkar

Fackförbundet De högre tjänstemännen YTN meddelar att 30 000 medlemmar förväntas strejka. Enligt ordförande Teemu Hankamäki innebär en löneförhöjning på 1,6 procent på två år i praktiken att köpkraften sjunker på grund av inflationen.

– Det är en underlig situation. Ekonomin fortsätter växa och i våras delade börsbolagen ut rekordstora vinster på nästan 14 miljarder, säger Hankamäki.

Han erkänner att det ekonomiska läget är osäkert, men säger att Finlands ekonomi förväntas växa enligt alla prognoser. Enligt Hankamäki har arbetsgivarna möjligheten att undvika strejker men väljer i stället stora förluster.

– Det är motstridigt att arbetsgivarna har råd med strejkerna, men inte med högre löner.

"Måste inte strejka"

Jorma Mallinen, ordförande för Fackförbundet Pro, säger att deras förhandlingar strandade redan på de extra arbetstimmarna i konkurrenskraftsavtalet. På måndag beräknas 10 000 av Pros medlemmar strejka.

– Arbetsgivarsidan gav inte ens något bud om löneförhöjningarna att ta ställning till, säger Mallinen.

Teknologiindustrins förhandlingschef Jarkko Ruohoniemi säger att förhandlingarna ännu inte hade nått så långt då Pro varslade om strejk och riksförlikningsmannen tog över medlingen.

– Arbetsstridsåtgärder är aldrig enkla för arbetsgivare. Lyckligtvis kan var och en själv fatta beslut om att delta i strejken, säger Ruohonemi.

"Konkurrenskraftsavtalet fungerar"

Teknologiindustrin skulle ha varit villiga att godkänna riksförlikningsmannens medlingsbud för teknologisektorn. Organisationens arbetsmarknadschef Minna Helle håller inte med om påståendet att köpkraften minskar och hänvisar till riksförlikningsmannens uträkningar om att lönerna i själva verket ökar med 3,8 procent på två år.

Uträkningarna om kostnadsökningen på 1,4 procent för att slopa konkurrenskraftsavtalets extra 24 timmar kommer också från riksförlikningsmannen.

– Det är obestridbart att konkurrenskraftsavtalet har haft en positiv effekt på ekonomin och sysselsättningen, säger Helle.

Avtalet med Industrifacket brukar bli öppningen för förhandlingarna inom andra branscher, som nu står och stampar. Enligt Helle är målet också nu att få till stånd teknologisektorns avtal först.

– Tyvärr pågår ingen medling i konflikten just nu. Det är upp till riksförlikningsmannen att bedöma när den kan fortsätta.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning