Ukrainakriget visar att det är skillnad på flyktingar och flyktingar

Medan afrikaner på flykt från Ukraina tvingas vända om vid polska gränsen stoltserar Europa med sin godhet. Historiska beslut fattas på nolltid med syfte att minimera mänskligt lidande och i samma veva blottas EU:s människosyn, menar författaren Adrian Perera.

Ukrainska flyktingar vid ankomsten till östra Polen.
05.03.2022 16:00 UPPDATERAD 05.03.2022 19:59
Det går en 64 kilometer lång rysk militärkonvoj som ett spjut genom Ukraina. I skrivande stund är över en halv miljon ukrainare på flykt, 25 000 vapen har delats ut åt civila. Det är trafikstockning vid polska gränsen. Barn sover på bänkar med huvudet på ett parkbord. Barn välkomnar flyktingar med en pappbit: "Poland best friend".
Inte enbart Polen, hela Europa tycks vara best friend. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill se Ukraina i EU. Man talar om att ta i bruk ett temporärt skyddsdirektiv "som gör det möjligt att folk som flyr från länder utanför EU kan garanteras omedelbart och tillfälligt skydd." (Svenska Yle, live-feed, 27.2.2022). Ett till tre års uppehållstillstånd. Sannfinländaren Jussi Halla-Aho får applåder för sin kritik av Putins galenskap, framförd på flytande ryska. Samlingspartiets Petteri Orpo som relativt nyligen ville se en njuggare invandringspolitik och talade om ett varmt hjärta men is i magen vill att de ukrainska flyktingarna genast ska få uppehålls- och arbetstillstånd.
Jag blir så glad och jag blir så ledsen för sällan tidigare har flyktingar behandlats så som flyktingar förtjänar att behandlas. Allt som behövdes var att den humanitära katastrofen inträffade i Europa.
Kriget i Ukraina säger mycket om Europeiska unionen, framför allt om dess människosyn. Medan Ukraina varit i akut kris i en dryg vecka är det tio år sen kriget i Syrien tvingade 13,5 miljoner människor på flykt. I sviterna av pandemin är majoriteten av dem "i behov av nödhjälp för att klara vardagen" enligt UNHCR. Tänkaren Slavoj Zizêk har sagt att han skäms över att vara slovensk medborgare för att samma Slovenien som vägrade ta emot en enda flykting från det Taliban-ockuperade Afghanistan i fjol, nu har sagt sig vara redo att ta emot tusentals ukrainare som flyr den ryska ockupationen i dag. Orsaken som gavs då var att afghanerna borde ha stannat kvar och slagits för sitt land i stället för att fly.
Jag misstänker Sloveniens resonemang faller i god jord också hos oss i Finland. Jag hörde en bonde på Yle Vega dra paralleller till vinterkriget för att motivera varför man skulle öppna sina dörrar för ukrainare. "Det är det minsta man kan göra", sa han. Privatpersoner tänker hämta ukrainska flyktingar från den polska gränsen med skåpbil och buss. Finlands största städer skickar sammanlagt 1,5 miljoner euro till Ukraina.
Det här är ett enat, solidariskt Europa där historiska beslut fattas på nolltid för att minimera mänskligt lidande. "Folk har känt igen ondska och hänsynslöshet och agerat därefter. Kriget är vanvettigt, men har samtidigt tagit fram det allra bästa hos oss människor", för att citera Svenska Yles innehållschef Jonas Jungar (1.3.2022).
Medan nyhetsflödet överrumplar mig med besked om ryska krigsbrott och europeiska stordåd dyker en nyhet om svarta migranter i Ukraina upp. Nigeria fördömer den växande diskrimineringen mot afrikaner vid den polska gränsen. Människor hindras från att stiga på bussar och tåg, rapporterar The Guardian. En grupp studerande som når gränsen nekas tillträde till Polen så många gånger att de tvingas ta sig till den ungerska gränsen, det vill säga åka genom Ukraina en andra gång. En medicinstuderande från Kenya som flytt Ukraina får inte rum på ett polskt hotell för att hon inte är ukrainare, inte ens när hon är villig att betala. Nigerias president Muhammadu Buhari har kommenterat situationen med att alla som flyr en konflikt bör ha samma rätt att färdas i trygghet, oberoende av vilken färg deras pass eller hud må ha.
Jag förstår, det är krig. Kriget är vanvettigt, men vad är det vi sysslar med när vi än en gång tar till dessa floskler om hur krig lockar fram det ädla? Jag förstår, det är lättare att leva utan gråskalor. För en gångs skull är vi goda.
Newsweek rapporterar om en video på sociala medier där en svart flickas tvingas av ett tåg av ukrainska trupper till förmån för en vit flicka.
Vad hade hänt om flickan varit finsk medborgare?
Jag säger inte det här för att visa hur Europa och Ryssland är lika goda kålsupare. Jag förstår viljan att prioritera de egna, jag har en son och skulle knuffa undan folk för att se till att han fick ta tåget till trygghet. Men stater ska höja sig över vanliga dödliga, annars är rättvisa och demokrati bara ord. Må så vara att ryssen står vid dörren.

Skribenten är författare.

ANDRA LÄSER