Rädda nationalspråken!

Det är inte bara svenskan som är trängd, också finskan i Finland är hotad. Engelskan tränger undan finskan bland annat som akademiskt språk. Bra att finska språknämnden ryter till.

Den finska språknämnden arbetar i samarbete med Institutet för de inhemska språken men har en självständig ställning. Det finns också motsvarande svenska språknämnd. I fredags kom den finska språknämnden med ett ovanligt ställningstagande om våra nationalspråk. Det gäller både svenskan och finskan, men fokus är på finskan och dess ställning.
Språknämnden ser både finskan och svenskan som allvarligt hotade och efterlyser ett språkpolitiskt program. Det gjorde nämnden också för nio år sedan, 2009, men det har inte blivit något språkprogram. Däremot har vi fått en bra nationalspråksstrategi, men den har inte riktigt samma funktion. Strategin kom dessutom redan 2012 och det börjar vara dags att se över den.
Vad är det då som oroar den finska språknämnden? Kort sagt att finskan och svenskan kan användas fullt ut på allt färre samhällsområden. Det påverkar samhällets möjligheter att fungera ordentligt när kunskaperna i finska och svenska blir sämre. Det blir svårare att komma in i våra språksamfund. Undervisningen i minoritetsspråken måste förbättras, likaså i de språk som människor som flyttat till Finland talar som sina modersmål. Det gör det lättare för dem att lära sig finska och svenska.
Världen globaliseras och det måste naturligtvis finnas gemensamma språk som man kan kommunicera på. Men det handlar inte om att antingen kommunicera på engelska eller på de inhemska språken. Det handlar om både och. Språknämnden skriver i sitt ställningstagande att språkvetarna under de senaste decennierna inte ansett att främmande språk hotar finskan, men att situationen nu håller på att förändras.
Under 200 år har finskan målmedvetet utvecklats och fått en ställning som ett språk som kan användas på samhällets alla områden. Nu smalnar användningsområdena för finskan i rask takt och 200 års arbete är i riskzonen.
Särskilt viktigt är det att nationalspråken finska och svenska fungerar som vetenskapliga språk och används i undervisningen på alla olika nivåer slår språknämnden fast. Modersmålet har en grundläggande betydelse och det får långtgående konsekvenser för högklassiga vetenskapliga resultat om modersmålet utmanövreras av främmande språk.
Högskolor och universitet uppmanas av Undervisningsministeriet att bli allt mer internationella – det har lett till mera undervisning på engelska. Chefen för Institutet för de inhemska språken Ulla-Maija Forsberg, som har en bakgrund på Helsingfors universitet, säger att engelskan inte alls borde användas som undervisningsspråk på kandidatnivå och enbart i begränsad omfattning på magisternivå.
Nu finns ett förslag att införa en engelskspråkig studentexamen i Finland, trots att vi redan har IB-linjer på engelska. Det uppfattas som ett ytterligare hot mot nationalspråken.
Språknämnden är också oroad över att engelskan tar över som servicespråk. Det gäller i hög grad i den digitala världen men också till exempel på restauranger. För någon dag sedan föreslog Mikael Jungner rentav i en EK-rapport att engelska ska bli ett officiellt servicespråk i Finland. Det är positivt att det går att arbeta i Finland även om man inte kan finska, men nackdelen med att inte ens på sikt kräva kunskaper i nationalspråken är att de som har flyttat hit då aldrig upptas i de inhemska språkliga gemenskaperna.
Förhoppningsvis skakar den finska språknämndens uttalande om beslutsfattarna och också oss andra. De som har sett svenskan som det största hotet mot finskan har en extra orsak att se sig i spegeln. Svenskan och finskan är inte stora världsspråk men vi är på fel väg om vi ger upp den breda användningen av våra egna språk.
ANDRA LÄSER