Beskedet från Turkiet: Parlamentet inleder processen för Natoratificering

Det turkiska parlamentet inleder processen för att ratificera Finlands Natoansökan. 

Det beskedet gav Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan på fredagen under en gemensam presskonferens med Finlands president Sauli Niinistö.

I praktiken innebär det att Turkiet säger ja till Finlands medlemskap.

Erdoğan fortsatte med att Nato stärks i och med ett finskt medlemskap i militäralliansen, och talade om goda relationer mellan Finland och Turkiet.

Sauli Niinistö sade sig vara glad över beskedet, men lyfte också mycket tydligt fram Sverige i samband med sitt tack.

– Vi har en granne, Sverige. Jag har en känsla av att vårt Natomedlemskap inte är komplett utan Sverige. Vi har så mycket gemensamt. Jag skulle vilja se att vi i Vilnius blir en allians bestående av 32 medlemmar.

Förhoppningen från finländsk och svensk sida har varit att länderna ska vara medlemmar vid Natos nästa toppmöte som hålls i Vilnius i juli. Det förutsätter att alla länder har ratificerat ansökningarna.

Hur tidtabellen för Sveriges del ser ut nu är mycket oklart. Erdoğan gav inte mycket hopp på presskonferensen.

Han fick en fråga om vad Finland har gjort till skillnad från Sverige och svarade att Finlands situation skiljer sig från Sveriges. Det här i och med att av Turkiet terroriststämplade organisationer och dess ”förlängda armar”, fortfarande ”demonstrerar på Stockholms gator”, som han sade enligt nyhetsbyrån TT.

– Vi har gett Sverige en lista med omkring 120 terrorister att lämna ut till Turkiet. Det har de inte uppfyllt. Eftersom de inte har gjort det kan vi inte ha en positiv inställning till Sverige, sade Erdogan.

Kort efter det turkiska beskedet höll Sveriges utrikesminister Tobias Billström (Moderaterna) en hastigt sammankallad presskonferens.

Han sade att Sverige var berett på att Turkiet går vidare med Finlands ansökan, men inte Sveriges.

– Men det är en utveckling som vi inte hade önskat, fortsatte Billström.

Niinistö talade med den svenska statsministern senast på torsdagen strax innan sin resa.

Billström sade att det, när det gäller utlämningsärenden, kan komma både positiva och negativa besked ur Turkiets synvinkel.

– Med utgångspunkt från att vi har ett oberoende rättsväsende i Sverige som hanterar ärendena utan politisk inblandning, varken från regeringen eller någon annan.

Niinistös resa till Turkiet är ett så kallat arbetsbesök, men har ramats in med pompa och ståt.

Som kuriosa kan nämnas att det framför Erdoğan och Niinistö under presskonferensen hade placerats blomsterarrangemang med vita liljor.

Blommorna anspelar på boken De vita liljornas land – Finland (Ak zambaklar ülkesinde – Finlandiya) som utgavs i Turkiet 1925. Boken marknadsfördes i sin ursprungliga form som en lärobok för alla medborgare i Turkiet och handlar om hur den unga nationen Finland reser sig och blir något av ett mönsterland. Romanen är en av de mest lästa böckerna i Turkiet.

Finland meddelade om sin Natoansökan i maj i fjol. Då fanns en tanke om att processen skulle gå mycket fort, men den har fördröjts av Turkiet samt Ungern. 

För Finlands del kvarstår Ungerns besked om ratificering. I veckan kom information om att det ungerska parlamentet kommer att rösta om Finlands Natomedlemskap den sista mars, och nu finns uppgifter om att omröstningen kan tidigareläggas med några dagar. Ungern verkar däremot inte nämna Sverige i det sammanhanget.