Klimatstrategin blir dyr för Helsingfors

Klimatpolitik kostar, det måste man acceptera. Men skall kol som bränsle bort före 2030 måste Helsingfors lägga om sin energistrategi och det blir stadsborna som får ta kostnaderna, konstaterar Jari Viinanen på stadens miljöcentral.

Försvinner. Om all användning av kol som bränsle förbjuds så försvinner kolhögarna i Helsingfors de närmaste 15 åren. Beslut om att lägga ner Hanaholmens kraftverk finns, medan Sundholmen måste byta till annat bränsle.
Både Helsingfors och Vanda har klara strategier för sin energipolitik och bägge städerna har det långsiktiga målet att utsläppen av koldioxid ska bort.
Men i dagsläget är kol ett viktigt bränsle vid produktionen av el och värme i städerna och både miljöinspektör Jari Viinanen på Helsingfors miljöcentral och produktionsdirektör Marko Ahl på Vanda Energi ställer sig frågande till en förbudslag mot kol. Investeringar i energiproduktion är långsiktiga och kostnadskrävande.
– Säkerheten är god hos kolkraften och kol är också ett effektivt bränsle då det gäller värmeproduktion. Dessutom är det lätt att lagra, säger Ahl.
Han skulle hellre se att kolanvändningen och utsläppen reglerades genom utsläppshandel med koldioxidutsläpp.
Jari Viinanen konstaterar att om kolet ska bort på knappa 15 år kommer Helsingfors att tvingas göra om hela sin energistrategi. Enligt de nuvarande planerna skulle Helsingfors vara en kolneutral stad 2050. Ska den tidpunkten tidigareläggas så att kolkraften är borta 2030 blir det att tänka om helt.
– Då blir frågan hur det kan göras vettigt och kostnadseffektivt, säger Viinanen.
Både Ahl och Viinanen efterlyser långsiktighet inte bara i energipolitiken utan också i beskattningen av olika bränslen. Man måste kunna planera på längre sikt än en regeringsperiod på fyra år.
Den nuvarande beskattningen gör att kol är ett betydligt förmånligare bränsle än till exempel naturgas, påpekar Viinanen. Även om Helsingfors nu beslutat sig för att köra ner Hanaholmens kraftverk 2024 så blir kraftverket på Sundholmen kvar och i det borde stenkolet då ersättas.
– Sedan tycker jag att det är lite märkligt att torven får bli kvar, den ger upphov till betydligt större utsläpp av växthusgaser än stenkol. Helsingfors kan inte börja bränna torv, säger Viinanen.

Inga utsläpp målet

Både Viinanen och Ahl understryker att målet är en energiproduktion utan utsläpp av växthusgaser. Vanda använder nu stenkol vid kraftverket i Mårtensdal och då staden funderar på hur det gamla kraftverket där ska förnyas eller ersättas kring 2025–2030 är målsättningen att övergå till biobränslen och ha kol bara i reserv.
– Vi har redan minskat användningen av fossila bränslen med hälften och minskningen fortsätter. Avfallsförbränningsverket i Råby hjälper oss att dra ner utsläppen ytterligare, säger Ahl.
Han påminner om att var och en kan minska sina egna utsläpp genom effektivare energianvändning. En kilowattimme som inte används behöver inte produceras, påminner Ahl. Att ansluta så mycket av byggnationen som möjligt till fjärrvärmenäten är också ett sätt att effektivt använda den energi som produceras.
Stenkol kan ersättas relativt snabbt och lätt om det bara gäller att bygga ett litet värmeverk för en mindre ort, men för större städer är cyklerna betydligt längre, konstaterar Jari Viinanen.
– Våra alternativ blir biogas, pellets och den typen av bränslen. Men staten måste inte styra genom en tvångslag, stödpolitik och skatter fungerar också, säger han.

Dyrare parkering

Trafiken är en annan stor källa till utsläpp i de stora städerna. Satsningen på spårtrafik är viktig då det gäller att komma tillrätta med de utsläppen, säger Viinanen. Privatbilismen kan minskas genom effektivare kollektivtrafik och dyrare parkeringsavgifter i centrum.
– Vi har redan flera investeringsbeslut som ökar spårvägstrafiken, dessutom behövs fungerande anslutningsparkering, säger han.
Någon form av vägavgifter tror Viinanen kommer på sikt. Frågan är om det blir frågan om en ren beskattning där staten tar in pengar, eller om pengarna används för att förbättra cykelvägar och gångvägar, något Viinanen tycker skulle vara vettigt.
Fler laddstationer för elbilar och bussar som använder el eller biobränslen som drivmedel är ytterligare ett steg på vägen mot en trafik med mindre utsläpp.
– Vi jobbar hårt för det här i Helsingfors nu, säger miljöcentralens inspektör.

ANDRA LÄSER