Den finlandssvenska nyhetsbyrån SPT läggs ner

Nyhetsbyrån SPT, som ägs av de finlandssvenska mediehusen KSF Media, HSS Media och ÅU, kommer att lägga ner sin verksamhet vid årsskiftet.

Det meddelade ägarna under torsdagsförmiddagen. Samtliga anställda vid byrån sägs upp.

– Vi har regelbundet utvärderat verksamheten och kommit fram till att det här är den enda vettiga lösningen. Ekonomin är väldigt känslig med tanke på att 60 procent kommer från statsstöd och privatstöd, varav det privata stödet från fonder helt fallit bort, säger Tom Simola, styrelseordförande för bolaget Svensk Presstjänst Ab som driver Nyhetsbyrån SPT.

Nyhetsbyrån sysselsätter i dag elva personer. Alla nio journalister sägs upp. Då det gäller de två språkvårdarna är målet att hitta en ny verksamhetsform.

– Vi är måna om att språkvården fortsätter i någon form, säger Simola.

Nyhetsbyrån SPT har sedan starten 2017 levererat nyhetsartiklar och reportage från hela Svenskfinland, med fokus på huvudstadsregionen, Österbotten och Åboland. Artiklar från Åland har även ingått i samarbetet.

Enligt Simola är det ändå inte uteslutet att samarbetet kring journalistiskt material fortsätter i framtiden.

– Det behövs fortsättningsvis en gemensam intressebevakning i Svenskfinland och jag tror det finns ett stort behov av att samarbeta också framöver, säger Simola.

Ett samarbete mellan bland annat SPT och Svenska Yle diskuterades redan under nyhetsbyråns första år.

– En utredning om mediesamarbete i Svenskfinland görs nu på nytt och kommer sannolikt att vara klar i början av nästa år. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion kring detta, säger Simola.

Den gemensamma nyhetsbevakningen i Svenskfinland kommer nu att försvinna från både HBL, Östnyland, Västra Nyland, Åbo Underrättelser, Vasabladet och Österbottens Tidning.

Erja Yläjärvi, chefredaktör för HBL, lovar ändå att HBL i fortsättningen också ska bevaka regionerna och de svenskspråkiga områdena.

– Vi måste hitta ett sätt att kompensera för det här bortfallet. Men det ger oss samtidigt en bättre möjlighet att satsa på en helt egen agenda.

– Ja, det kan jag lova. HBL ska fortsätta med nyheter från hela Svenskfinland.

– Nej, nyrekryteringarna gjordes före det här beslutet var fattat.

Nyhetsbyrån SPT genomgick en större förändring 2019 då man såg över verksamhetsförutsättningarna. En omstrukturering gjordes, men det löste inte de ekonomiska problemen. Därtill har nyhetsmarknaden förändrats sedan nyhetsbyrån startades. I dag vill läsarna ha alltmer unika och lokala nyheter, menar Yläjärvi.

– Att driva en nyhetsbyråverksamhet är svårt, också på finskt håll. Alla medier måste satsa på eget innehåll, också HBL, säger Erja Yläjärvi.

De anställda vid nyhetsbyrån fick beskedet strax före klockan 11 på torsdagsförmiddagen.

– Det kom helt utan någon förvarning. Vi misstänkte att det kanske skulle bli samarbetsförhandlingar, men jag tror ingen av oss ens så mycket som tänkt att hela bolaget ska läggas ner. Alla är väldigt chockade, säger Mikael Sjövall, förtroendeman vid SPT.

Han har jobbat för nyhetsbyrån sedan starten i november för fyra år sedan. Då lovades byrån finansiering och stöd för åtminstone tre år framåt.

– Vi klarade tidsgränsen och lyckades också med ett fjärde år. Vi upplevde att vi äntligen var på god väg. Vi har levererat allt kunderna velat ha och haft en hög produktionstakt. Samtidigt har vi lyckats profilera oss och bygga upp vårt varumärke. I mediesammanhang frågar ingen längre vad SPT är, säger Sjövall.

Han är besviken på ägarnas motivering till nedläggningen.

– Jag kan inte tro att det handlar om bara bristande finansiering med tanke på att vi fick hela 380 000 euro i minoritetspresstöd i år. Har ägarna inget moraliskt ansvar med tanke på de skattemedel vår verksamhet tilldelats?

Enligt Sjövall betyder nedläggningen en stor domänförlust i hela Svenskfinland.

– Behovet av vårt material har varit jättestort, till och med avgörande för vissa mindre tidningar. Har man alls utvärderat snöbollseffekterna av det här beslutet? Jag förstår att tidningshusen vill ha eget unikt material, men samtidigt har de haft ett behov av det vi levererat.

– Dessutom betyder det här ju en röst mindre i Svenskfinland, vilket försämrar den fria debatten. Vi har till exempel kunnat bevaka ämnen som varit tabubelagda för de finlandssvenska medierna.

Sjövall är framför allt besviken över arbetsgivarens sätt att hantera nedläggningen.

– Då fabriker eller arbetsplatser läggs ner brukar det alltid ingå en standardfras att "så här bär vi vårt ansvar och hjälper personalen vidare". Nu ställs vi inför ett fullbordat faktum. Vi har än så länge inte blivit lovade några som helst stödåtgärder, konstaterar Sjövall.

– Vi på verkstadsgolvet har inte haft någon aning om vad som varit i görningen. Beskedet kommer från ingenstans. Lite kunde det ha lindrats med bättre kommunikation.