Polisen: Vi måste ha ständig koll på gatugängen för att förstå motiven och bekämpa våldet

På mindre än två år har omkring tio kriminella gatugäng etablerat sig i huvudstadsregionen. Fenomenet finns också i mindre utsträckning i Åbo, Tammerfors och Uleåborg. Tack vare ett extra anslag på 2,5 miljoner euro i tilläggsbudgeten ska polisen förstärka bekämpningen av fenomenet.

– Gängvåldet på gatorna har tyvärr blivit en del av vardagen, säger Sanna Heikinheimo, polisdirektör vid Polisstyrelsen.

Det finns ingen exakt definition på gatugäng, men polisen avser vissa grupper med lokala revir och identitetsmarkörer som gangstarap och emblem. Karaktäristiskt är också droghandel och våldsbrott, ofta med skjutvapen, både mot utomstående och mot andra gäng.

Det finns heller ingen exakt definition på medlemskap. Polisen gör ingen hemlighet av att en större del av de kriminella är första eller andra generationens invandrare, men aktar sig för att generalisera kring ungdomar med invandrarbakgrund.

Polisen har identifierat knappt hundra nyckelpersoner och ungefär lika många personer som är mindre centrala. Sedan fenomenet dök upp 2021 har våldet eskalerat. Bara under fjolåret och så här långt in på 2023 har polisen bokfört 640 fall där det föreligger brottsmisstanke kring våld, droger eller trafikbrott.

– Det här är en av polisstyrelsens prioriteter, säger Heikinheimo och tillägger att det operativa samarbetet går över kommungränser och polisdistrikt.

Polisen har sedan förra hösten haft en särskild grupp som förebygger och utreder den här typen av brottslighet, men tack vare tilläggsfinansieringen kan verksamheten utvidgas till ett mångprofessionellt team om 16 personer. Det ska fördelas på både förebyggande och utredning av brott.

– Det ska räcka till för att vi effektivt kan bemöta den här brottsligheten tillsammans med Polisstyrelsen och Centralkriminalpolisen, säger kriminalöverinspektör Markku Heinikari vid Helsingforspolisen.

Han säger också att det har uppstått nya gäng sedan fenomenet dök upp, och att aktiviteten i vissa av gängen har minskat när nyckelpersoner gripits.

– De här gängen har inte försvunnit någonstans, men sammandrabbningarna mellan dem har minskat när vi plockat bort de värsta bråkmakarna. Det är mindre hektiskt nu än hösten 2021 med skottlossningar flera helger i rad.

Polisen har redan lyckats förhindra brott och gripa gärningsmän. Den första domen föll i maj i fjol, mot personer ur flera gäng av vilket ett definierades som en organiserad kriminell sammanslutning. 

– Vi har prioriterat gatugängen, men vi klarar inte av det här ensamma. Vi kan inte förebygga utslagning. Vi behöver hela samhällets stöd, säger Sanna Heikinheimo.

Markku Heinikari säger att gatugängen har befäst sin position, att de har blivit det nya normala och att nyckelpersoner polisanmäls återkommande.

– Vissa bär vapen och vi har lagt beslag på vapen. Bara under en januarinatt beslagtog vi tre handeldvapen, vilket är ovanligt.

Heinikari understryker att gängvåldet är en ny och svårkontrollerad form av kriminalitet.

– Det syns i form av aktiv droghandel och interna sammandrabbningar som kan börja från nästan ingenting. Vi måste vara alerta och dela lägesbild för att kunna förhindra brott.

Heinikari säger att det krävs specialisering för att förstå gängens motiv.

– Vi måste ha insyn i bakgrunden, annars ser brotten irrationella ut. Har vi inte insyn blir brotten allvarligare och svårare att bekämpa.

Till exempel måste polisen ha stenkoll på hur de olika gängen kommunicerar på sociala medier eftersom de kan avslöja sina motiv och planer där.

Tack vare samarbete med Londonpolisen har Helsingforspolisen fått en tydligare bild av fenomenet, hur det uppstår och hur det eskalerar. Det som pågår här är ett förstadium av den gängkriminalitet som förekommer i London.

– Jämfört med London är vår situation bra. De har betydligt tuffare domar för skjutvapenbrott i Storbritannien, säger Heinikari och noterar att man kan få upp till fem år för det.

Efter att några nyckelpersoner i vissa gäng har gripits och dömts har han också kunnat se att de gängen lugnat ner sig något. Därför är det viktigt med tanke på tryggheten på gatan att polisen har koll på och lyckas gripa nyckelpersonerna.

Helsingforspolisen har lyckats identifiera ett gatugäng i Nordsjö där centrala personer har gjort sig skyldiga till allvarliga våldsbrott på allmän plats, uppger kriminalkommissarie Crista Granroth.

I den här härvan med över 10 brott och 20 misstänkta återfinns Nordsjögängets ledarprofil, en 24-åring, misstänkt bland annat för dråpförsök. Han är redan häktad. De misstänkta är i åldern 18–29 år och de var i snitt 21 år gamla då de begick brotten.

– Det finns inga förhoppningar om att det här fenomenet ska försvinna av sig självt, säger Granroth.

Däremot finns hopp om att den exitverksamhet som polisen sätter in ska stävja rekryteringen av nya ungdomar och få vissa av dem som redan tillhör gäng att ge upp verksamheten. Det bedömer överkommissarie Jari Taponen vid Helsingforspolisen.

När gängvåld diskuteras blandas det lätt ihop med annan ungdomsbrottslighet, trots att det senare fenomenet sällan är organiserat eller lika allvarligt. Därför är det bra att veta att antalet ungdomar som faller offer för våldsbrott i Helsingfors faktiskt har minskat på senare år, även om brotten mot liv och hälsa ökar.

– Ser vi på de brott som begås av minderåriga har rånen ökat. När ungdomar begår våldsbrott brukar gärningsmännen ofta vara mellan två och fyra. Det är en skillnad mot våldsbrott som begås av vuxna, säger Taponen.

Han påpekar att en överväldigande majoritet av alla ungdomar inte begår brott, men att en liten minoritet begår upprepade brott. Och så finns en grupp där emellan, med ungdomar som löper risk för utslagning. Det är den sistnämnda gruppen Helsingforspolisen fokuserat mest på de senaste tio åren och där har man lyckats mer än halvera brottsligheten.