Tickar inte tillräckligt

Huset med den mystiska klockan är filmen du glömmer redan när du kommer ut på gatan.

Cate Blanchett, Owen Vaccaro och Jack Black i en filmatisering av en saga av John Bellairs.

FANTASY/KOMEDI

Huset med den mystiska klockan
Regi: Eli Roth. Manus: Eric Kripke, efter en bok av John Bellairs. Foto: Rogier Stoffers. I rollerna: Jack Black, Cate Blanchett, Owen Vaccaro, Kyle McLachlan.
Det är lite Harry Potter möter Tim Burton över Eli Roths Huset med den mystiska klockan (The House with A Clock in Its Walls), ett stycke fantasy berättat med glimten i ögat och nacken i backen.
Här möter vi unge Lewis (Owen Vaccaro) som blir föräldralös när hans mamma och pappa dör i en bilolycka (utanför bild). Sedan hjälper inget annat än att ta sitt pick och pack och sätta sig på bussen till Smalltown, Michigan, där morbror Jonathan (Jack Black) bor.
Och det är en riktig filur det, typ strunt i mattider, läxläsning och läggdags. Konstigheterna slutar inte där. Nattetid smyger morbror omkring sitt kråkslott till hem, på jakt efter en undangömd ”domedagsklocka” som det heter.

Skojfriskt barnvänligt

Skyll på den förre husägaren (Kyle MacLachlan, begravd under hundratals år av spackel), en trollkarl även han, en riktig fuling. Kampen mot klockan engagerar även grannfrun, en erkänt prillig Cate Blanchett.
Se här ett opus som sätter åtminstone scenografen och filmfotografen på prov, så bångstyrig är inramningen. Och även om megafonmannen Eli Roth (Cabin Fever, Hostel) är bättre känd som rysarregissör är infallsvinkeln något sånär skojfrisk och barnvänlig.
Därmed inte sagt att man trillar i farstun. Det är alltid lika roligt att se Jack Black, jättebebisen, och Cate Blanchett är som vanligt säkerheten själv. Men på det hela taget blir det lite väl stökigt och bullrigt, med den påföljden att magin och hjärtat går förlorade.
Tråkigt är det väl inte, men opersonligt, alldeles som om man skulle ha sett det mesta tidigare. Själv har jag glömt filmen redan när jag kommer ut på gatan.
ANDRA LÄSER