Agronomer och experter på livsmedelsproduktion behövs i dag mer än någonsin

19.07.2022 19:20
Finns det något viktigare för en människa än mat för att överleva? Dagens stigande priser på livsmedel, olja och konstgödsel i kombination med kriget i Ukraina och lantbrukets lönsamhetskris borde fungera som en ögonöppnare för alla dem som hittills har beaktat livsmedelstillgången och försörjningstryggheten som en självklarhet.
I Sverige, vars självförsörjningsgrad av livsmedel har sjunkit till cirka 50 procent, pågår en diskussion om hur man där är rustad ifall en kris uppstår på grund av krig, it-attacker eller andra oförutsedda händelser. Coronakrisen tydliggjorde det svenska samhällets sårbarhet och vikten av stärkt inhemsk produktion och bättre försörjningsberedskap. Blickarna har rätt ofta riktats mot Finland, som har byggt upp ett system där grundbultarna för livsmedelsberedskapen är en omfattande lagring av förnödenheter och ett gott samarbete mellan livsmedelskedjans privata och offentliga aktörer.
Oavsett det utdragna kriget i Ukraina har det blivit tydligt att det finländska lantbruket och livsmedelssektorn lider brist på experter med kunskap om finländskt lantbruk och livsmedelsproduktionen. Bristen leder tyvärr till att utvecklandet av hållbara produktionsmetoder och livskraftiga livsmedelsföretag med nya idéer om hållbar produktion inte sker tillräckligt snabbt. Risken är att vår självförsörjning hotas. Vi behöver fler innovationer inom livsmedelsproduktionen. På fastlandet kunde vi gott ta efter Åland som har lyckats utveckla en mångsidig livsmedelsproduktion tack vare företagsamhet och målmedvetna kraftansträngningar inom landskapet.
Inom växtodlingen finns det kunskapsluckor och ett behov av experter som förstår hur utveckla den finländska produktionen. Hur förbättra produktionen av baljväxter som ärter och bönor både för direkt konsumtion och som foder i stället för att som nu importera soja och sojamjöl från Nord- och Sydamerika? För att ta fram nya synsätt behövs både forskare och personer som förstår hur resultaten går att omsätta på gårdarna.
Bristen på lantbrukskunniga och –inriktade personer beror i viss mån på den negativa publicitet som många djurgårdar har utsatts för. En annan orsak är den pågående lönsamhetskrisen på många gårdar samt miljö- och klimataspekter av olika slag. Det är i viss mån paradoxalt eftersom livsmedelsproduktionen i världens nordligare områden blir allt viktigare på 20-30 års sikt. En stor fråga är hur vi på den tillbudsstående odlingsbara arealen kan föda en växande befolkning i världen? På många håll i världen kan man nämligen inte öka odlingsarealen utan betydande miljökonsekvenser. Somliga forskare förordar en mer växtbaserad diet som en dellösning.
Baljhavren (pulled oats, nyhtökaura) som utvecklades av doktorn i livsmedelsvetenskaper Reetta Kivelä blev inte den framgångssaga som många inledningsvis hade hoppats. Det ökande konsumentintresset för olika havreprodukter visar ändå att vi behöver mer kunskap om spannmålsteknologi.
Det finns som känt också många nya metoder att producera livsmedel, till exempel längs vertikala ytor, i bassänger på land, i laboratorier, eller genom att producera protein från luften med hjälp av förnybar energi. Förmodligen kommer det ännu att ta lång tid innan dessa nya teknologier tillämpas i stor skala. Vi känner inte heller till deras sidoeffekter.
Vi behöver således fler agronomer och experter på livsmedelsproduktion som känner till hur en näringsrik, miljömässigt hållbar och lönsam produktion kan upprätthållas och utvecklas i finländska förhållanden. Livsmedelssektorns exportförmåga förbättras om man lyckas ta fram nya specialprodukter av hög kvalitet.
Naturresursinstitutet Luke har ett stort behov av forskare som känner till den finländska livsmedelssektorn och som ser potentialen i sitt utvecklingsarbete. Också våra finlandssvenska lantbruksorganisationer har visat att de är beredda att anställa fler lantbruksekonomer för diverse arbetsuppgifter.
John Sumelius
Professor i lantbruksekonomi, agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet

ANDRA LÄSER