Insändare: Språkgrupperna på nästan samma nivå i studentskrivningarna

Tävlingen pågår inte mellan finsk- och svenskspråkiga; den är mellan Finland och andra (större) länder och språk, skriver Rafael Hellsten.
En artikel i Svenska Yle (27.5) överdriver något när det påstås att svenskspråkiga abiturienter är bättre i de flesta studentprov.
Om vi beaktar till exempel ett medelbetyg för båda grupperna i sina respektive modersmål får vi: finska 4,17; svenskspråkiga 4,07. Skillnaden (0,10) är liten, men det är "statiskt säkerställt" och inte ett slumpmässigt fenomen. Medeltalet räknas så att laudatur är 7, approbatur 2, 0 icke godkänd.
Det är dock sant att medeltalsbetyg i den långa engelska kursen har en stor skillnad mellan de två språkgrupperna, finska 4,40, finlandssvenskar 4,86. Nästan alla i båda språkgrupperna skriver den här kursen och just det är problemet. Det är viktigare att tänka på varför alla skriver engelska, och inte andra språk, än att jämföra små skillnader.
Det fanns ett obligatoriskt andra främmande språk i gymnasierna för decennier sedan, varför inte längre? I våra skolor studerar vi nu nästan bara engelska som främmande språk.
Svensk- och finskspråkiga måste tillsammans förstå att båda språkgrupperna är små i världen. Om vi vill bli verkligt internationella måste vi åtminstone lära oss lite mera språk.
Att ha framgång i studentskrivningarna och ha en mångsidig språkkunnighet kräver resurser från skolan och det kräver pengar från kommuner och staten. Jag anser att avskaffa ett obligatoriskt andra främmande språk bara var en ekonomisk lösning – och ett nederlag för bildningen
Tävlingen pågår inte mellan finsk- och svenskspråkiga; den är mellan Finland och andra (större) länder och språk.
Rafael Hellsten, finskspråkig svenskaidkare, Tavastehus
ANDRA LÄSER