Banker: Tryck på att höja lånemarginalerna

På mindre än ett år har tolv månaders euriborränta, som reglerar de flesta finländska bolån, rusat från 0 till drygt 3,3 procent. Till skillnad från förra gången räntan var lika hög – senhösten 2008 – går det inte längre att göra skatteavdrag för ränteutgifterna.

I bankbranschen ser man dessutom ett tryck på att höja lånemarginalerna, det vill säga den procentsats bankerna slår på euriborräntan för att tjäna pengar på utlåningen.

Statistik från jämförelsesajten Etua.fi, som HBL fått ta del av, tyder på att marginalerna redan gått upp en aning i huvudstadsregionen under de senaste månaderna.

Hypos vd Ari Pauna sade nyligen i Kauppalehti att bankernas stigande kostnader för långsiktig finansiering sätter press på att höja marginalerna.

Oscar Taimitarha, direktör på Aktia, håller med, även om han säger att det knappast handlar om några enorma förändringar.

– Bankernas finansiering kommer till stor del från skuldebrevslån som de emitterar på penningmarknaden. När tiderna är osäkra vill de placerare som tecknar skuldebrevslånen ha högre premie. Det gör bankernas penninganskaffning dyrare. Efter ett tag brukar det synas i marginalerna på utlåningen.

– Vi har kunnat se att den stigande räntan bidragit till bankernas räntenetto, men det handlar inte om några stora skillnader. En orsak är att bankerna i regel skyddar sina räntepositioner mot snabba svängningar. Det betyder att även om en ränteuppgång i princip är positivt för bankernas räntenetto, kan effekten dämpas eller skjutas fram på grund av skydden. Men fördelen är att skydden ger bankerna större stabilitet.

– Det beror på utgångsläget. De uppgångar i marginalerna vi har sett hittills har varit tämligen små, så det är inte omöjligt att omförhandla sina villkor. Men den som redan lyft sitt lån med riktigt låg marginal har ytterst lite eller ingenting att vinna.

Taimitarha påpekar att en justering av marginalen med 0,03 eller 0,05 procentenheter spelar väldigt liten roll för lånets totalkostnad i jämförelse med effekten av referensräntehöjningarna.

– I stället för att fila på de sista hundradelarna i lånemarginalen är en mer relevant fråga hur man ska klara de stigande räntorna, säger han.

Att till exempel Etua.fi anger exakta siffror för de olika bankernas marginaler, betyder inte att de är huggna i sten, utan slås fast individuellt från kund till kund. Storleken på marginalen återspeglar bankens syn på hur hög risk det innebär att låna ut pengar till ett visst hushåll. Ju bättre kundens betalningsförmåga och säkerheter är, desto bättre blir lånevillkoren.

Om kunden dessutom utnyttjar många tjänster i banken, till exempel fondsparande, tenderar marginalen bli lägre.

Oscar Taimitarha påminner om att lånemarginalerna i Finland fortfarande är låga i jämförelse med många andra länder. Det som just nu är mer negativt för Finland är att andelen bostadslån kopplade till rörlig ränta – såsom tolv månaders euribor – är mycket högre än i många andra länder, där man vanligen binder sina lån till fast ränta under en längre tid.

Det betyder att de höjda räntorna slagit till mycket snabbare mot skuldsatta finländare.

En effekt av de höjda räntorna och det ekonomiska läget är att det just nu lyfts väldigt få nya lån. Enligt Taimitarha har antalet skuldsatta som vill ändra sin betalningsplan ökat i någon mån. Ändå är oron inte lika stor som i coronapandemins inledningsskede, när många ansökte om amorteringsfrihet.

– I dag är läget inte lika panikartat. Men av dem som nu vill ändra sin betalningsplan eller anhålla om amorteringsfrihet, bedömer jag att andelen som har begynnande ekonomiska problem håller på att öka.

Tidigare var det vanligare att kunder bad om ändrade betalningsplaner för att till exempel kunna placera mer. Nu är orsakerna mer negativa behov.

– Det är klart att alla kostnader som stiger samtidigt är betungande för hushåll utan buffertar. Att tänka sig att byta till billigare bostad är inte heller någon snabb eller enkel lösning i ett läge där försäljningstiderna har flerdubblats på ett år. Det är inte lätt att sälja sin bostad i dag.

Enligt Taimitarha är amorteringsfrihet fortfarande en lösning för kunder med tillfälliga betalningsproblem, däremot inte för permanenta problem.

– Då skjuter man bara problemen framför sig och i värsta fall ackumulerar dem.

Som HBL skrev nyligen slopades möjligheten att göra skatteavdrag för räntekostnader helt nu vid årsskiftet, efter att ha trappats ner under tio år.

Vid en valdebatt tidigare i veckan uppgav Annika Saarikko (C) att hon bett tjänstemän vid Finansministeriet utreda om det kunde vara motiverat att återinföra skatte­avdraget. Enligt Saarikko inleder ministeriet en snabb analys för att bedöma hur mycket räntan ska stiga innan det är motiverat att återinföra systemet, eller någon motsvarande lösning.

Bland debattdeltagarna stöddes förslaget av Riikka Purra (Sannf), medan Sanna Marin (SDP), Maria Ohisalo (Gröna) och Li Andersson (VF) motsatte sig ett återinförande av avdraget.