Osannolikt att distansförsäljning hotar Alkos monopol

Frågan om distansförsäljning väckte gott om debatt i samband med riksdagens godkännande av den nya alkohollagen. Den nya lagen tar inte entydigt ställning till om distansförsäljning är tillåten eller inte.

Flera riksdagsledamöter ansåg att distansförsäljning borde förbjudas med hänvisning till att den äventyrar Alkos monopol. Ifall finländare tillåts beställa alkohol från utlandet på internet, är det ett kort steg till att krossa monopolet för gott.

Den slutsatsen är kanske en aning alarmistisk. I Sverige är distanshandeln tillåten sedan 2008. Detta framgår även av regeringens proposition där det står:

"Privatpersoner fick 2008 rätt att importera alkoholdrycker med hjälp av en professionell transport- eller förmedlingstjänst. Denna ändring möjliggjorde att alkoholdrycker kan skaffas från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som internetköp, dock så att punktskatt betalas i Sverige."

Under de nio år som distanshandeln har varit tillåten i Sverige har det inte lett till någon större katastrof. Systembolaget dominerar fortfarande den svenska alkoholmarknaden medan distanshandeln står för bara 1,3 procent av den konsumerade alkoholen, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Tomi Salonen, vd på Viinilehti, anser att debatten om distansförsäljning har varit bakvänd. Enligt honom handlar regeringens beslut att lämna distansförsäljningen utanför lagstiftningen inte om ett maskerat försök att krossa Alkos monopol. I stället är det ett försök att undvika att EU-kommissionen ingriper i lagstiftningen.

– Social- och hälsovårdsministeriets tjänstemän är rädda att Alko förlorar sin monopolställning ifall distansförsäljningen tillåts. Med tanke på hur det har gått i Sverige så är det osannolikt. Systembolagets monopolställning mår hur bra som helst. Men det här beaktar tjänstemännen inte, säger Salonen.

Ifall Finland hade förbjudit distansförsäljningen i nya alkohollagen som enda EU-land hade det blivit problem med EU. Ett dylikt förbud är emot EU:s regler om fri handel och hade sannolikt lett till ett ingripande av EU-kommissionen.

– Det fanns en paragraf i första lagförslaget som förbjöd distansförsäljning, men den avlägsnades efter en anmärkning från kommissionen, säger Salonen.

Enligt honom är det främst entusiaster som utnyttjar möjligheten att köpa alkohol från utländska webbutiker i Sverige.

– Jämfört med Systembolaget är snittpriserna i distansförsäljningen tre gånger högre. Det som folk mest beställer är kvalitetsviner och specialiteter, säger han.

I riksdagen har frågan om distansförsäljning delat ledamöterna. Bland andra Anders Adlercreutz (SFP) hör till dem som ställer sig skeptisk till ett förbud. Han anser att Alkos monopol är nödvändigt i dagsläget, men ser det som problematiskt att man entydigt försöker förbjuda distansförsäljning.

– Det är omöjligt att övervaka och lätt att kringgå. Skillnaden mellan distansförsäljning och distansköp handlar i princip om kommunikationen mellan försäljaren och leveransfirman, säger han.

Vid distansförsäljning är det säljaren som fixar transporten och vid distansköp är det köparen. Det har betydelse för hur skatten betalas. Vid försäljning betalas skatten av säljaren och vid köp av köparen.

Distansköp är tillåtet i Finland så länge köpare går till tullen och betalar sina skatter. I och med att det är svårt att övervaka är det ändå många som låter bli. Om skatterna i stället betalas av säljaren är övervakning betydligt lättare, eftersom säljarna är så mycket färre än köparna, och därtill professionella.

– Det borde finnas enkla mekanismer för att betala skatt för sådant som man köpt utomlands, säger Adlercreutz.

Adlercreutz anser att det inte är motiverat för tillfället, men det finns riksdagsledamöter som gärna skulle utforska möjligheten att avskaffa Alkos monopol. En av dem är Susanna Koski (Saml). Hennes vision är inte att skrota monopolet med en gång, men däremot att föra en allvarlig diskussion om dess existens.

– Rent principiellt tycker jag inte om monopol. Enligt mig skulle det vara motiverat att göra en utredning och utifrån den en plan för hur Alkos monopol kunde nedmonteras kontrollerat på sikt, säger Koski.

För övrigt ser Koski mycket potential i bryggeriindustrin. Hon påpekar att alkoholdrycker står för kring 10 procent av Finlands livsmedelsexport och är därmed den största kategorin av exportprodukter inom livsmedel. Värdet av alkoholexporten uppgår till 113 miljoner euro.

– Det är en produktgrupp som har stor tillväxtpotential. Jag anser att det är viktigt för våra inhemska bryggerier att handeln fungerar så smidigt som möjligt, säger hon.