Energiindustrin sågar EU:s krispaket: Politikerna vill bara ha in pengar

EU:s krispaket för energi har beretts snabbt och enbart på politisk nivå. Processen oroar branschorganisationen Energiindustrin som ser utkastet som ett rent skatteförslag.

Här samsas kol- och vindkraft i Hannover. 
Katarina Koivistokatarina.koivisto@hbl.fi
29.09.2022 12:25 UPPDATERAD 29.09.2022 13:01
När EU:s energiministrar möts i Bryssel på fredagen är det meningen att klubba igenom ett förslag som ska hjälpa medlemsländerna att ta sig igenom det som väntas bli en mycket svår vinter med höga energipriser.
Förslaget innehåller fyra punkter av vilka tre berör Finland. Det konsumenterna kommer att känna av mest är kravet på att varje EU-land ska spara 10 procent av helhetskonsumtionen av energi jämfört med de senaste vintrarna. Toppkonsumtionen ska ner 5 procent. Det är enligt Energiindustrin ett tufft mål.
De två övriga punkterna som berör Finland gäller energiproducenterna. EU föreslår nu ett så kallat intäktstak för elproducenter som inte använder gas eller stenkol på 180 euro per megawattimme. Taket skulle inte heller gälla vattenkraft då den används som reglerkraft. 
Dessutom vill EU att det införs något som kallas ett solidaritetsbidrag från energibolag som använder brunkol, olja eller gas, utformat som en 33-procentig avgift på vad som kan ses som överstora vinster.
– Avsikten med förslaget är inte att påverka partimarknaden och den vägen konsumentpriset på el utan helt enkelt att samla in pengar som medlemsländerna sedan fördelar, säger Jukka Leskelä, vd för Energiindustrin.
EU:s förslag till krispaket för energin innehåller flera orosmoment, anser Energiindustrins vd Jukka Leskelä.
Leskelä påpekar att ett intäktstak för elproducenter är väldigt svårt att genomföra i praktiken även om det är upp till varje enskilt medlemsland att besluta hur det ska göras. Det kan också ta tid att genomföra den rent praktiska implementeringen och besluta om hur konsumenterna ska stödas. Det är i vinter konsumenterna behöver hjälp med sina elräkningar, understryker han.
Energiindustrins vd anser att EU:s förslag bygger på uppfattningen att alla elproducenter får ett väldigt högt pris för sin el, men att den uppfattningen är felaktig. Mer än två tredjedelar av den el som produceras i Finland i vinter är redan såld till betydligt lägre priser.
– EU räknar med att få in över 100 miljarder euro i avgifter av energibolagen, men jag tror att den summan är en grov överskattning, säger Leskelä.
Han påminner om att el alltid är oberoende av produktionsmetod. Att börja gå igenom hur den produceras och till vilket pris den säljs i varje enskilt fall kräver både ny bokföring och ny övervakning.
Jukka Leskelä känner också en viss oro för att det krispaket EU:s energiministrar nu beslutar om inte blir tillfälligt som tänkt, utan att de olika avgifterna kan komma att få en mer permanent karaktär. Han oroar sig för att intresset för investeringar i energiproduktion och till och med intresset för att producera i vinter minskar om krispaketet går igenom.
De åtgärder EU:s energiministrar beslutar om på fredagen kan träda i kraft omedelbart. 

ANDRA LÄSER