ECB:s rekordhöjningar fortsätter

Europeiska centralbanken motiverar sin andra rekordhöjning av styrräntan med att inflationen inom euroområdet fortfarande är för hög. Med en höjning på 0,75 procentenheter är styrräntan nu uppe i 2 procent.

Den inflation som nu drabbar Europa och euroländerna är ändå inte en sådan som ECB rår på med räntehöjningar. Det påpekar bland annat äldre ekonom Markus Demary på det tyska ekonomiska institutet Institut für Deutschen Wirtschaft. 

Just nu är läget det att en höjd styrränta och en restriktiv penningpolitik från ECB:s sida motverkas av en expansiv finanspolitik i många länder, påpekar institutet i sin analys. 

ECB:s inflationsmål ligger på 2 procent, men i september var euroområdets inflation uppe i 9,9 procent. Enskilda medlemsländer tampas med ännu högre siffror, i Estland har inflationen till exempel nått över 20 procent.

Demary skriver att ECB:s penningpolitik har svårt att rå på inflationen, men att den är viktig trots det. Inflationsförväntningarna måste stabiliseras samtidigt som det är centralt att undvika en löneinflation, alltså att höjda löner driver upp priserna som i sin tur driver upp lönerna.

I september steg styrräntan från 0,5 till 1,25 procent då ECB genomförde sin hittills största höjning på 0,75 procentenheter. Marknaden hade då redan räknat med en räntehöjning och höjningen var inbakad i 12-måndares euribor, den vanligaste referensräntan.

Också nu anser flera ekonomer att ECB:s höjning inte direkt påverkar bankernas räntor, eftersom förhöjningen var den väntade. På sikt skapar den ändå ett tryck på höjda räntor på till exempel bostadslån.

Efter torsdagens beslut är räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 2 procent och räntan på marginalutlåningsfaciliteten 2,25 procent. Räntan på bankernas inlåningsfacilitet stiger till 1,5 procent. Höjningarna träder i kraft den 2 november.