Greenpeace och Finlands naturskyddsförbund stämmer regeringen för otillräckliga klimatåtgärder – det här handlar det om

Finlands regering har misskött sin skyldighet att införa tillräckliga klimatåtgärder, hävdar Greenpeace och Finlands naturskyddsförbund. Därför har organisationerna besvärat sig vid Högsta förvaltningsdomstolen.

I sin besvärsansökan hänvisar medborgarorganisationerna till att Finlands nuvarande klimatplaner som styr den nationella klimatpolitiken inte beaktar att marksektorn, som tidigare var en kolsänka, kollapsat, förklarar Kati Kulovesi, som är professor i internationell rätt och internationell miljörätt vid Östra Finlands universitet. Som forskare har hon varit med på ett hörn då besväret förberetts.

Besväret handlar om huruvida de centrala målen i den nya klimatlagen som trädde i kraft i somras är möjliga att förverkliga med de åtgärder som föreskrivs i klimatplanerna.

Medborgarorganisationerna vill att regeringen ska se över klimatplanerna för att avgöra om ytterligare klimatåtgärder behövs för att Finland ska nå sina klimatmål och lyckas bli koldioxidneutral tills 2035.

– I skenet av de uppgifter vi nu har om hur utsläppen har ökat, speciellt från marksektorn, bedömer alla experter att vi inte kan uppnå klimatlagens målsättningar med nuvarande åtgärder, säger Kulovesi.

Det var i samband med Statistikcentralens rapport om växthusgasutsläppen i Finland år 2021 det blev klart att markanvändningssektorn omvandlats från kolsänka till utsläppskälla. Detta bland annat på grund av ökad skogsavverkning och allt långsammare tillväxt av skog. 

Markanvändningssektorn omfattar åkermark, betesmark, bebyggd mark, våtmark inklusive torvproduktionsmark och avverkade träprodukter.

Läs också: Värre än befarat: Kolsänkor räcker inte till – skog och mark har blivit en utsläppskälla

Greenpeace och naturskyddsförbundet anser att Finlands klimatplaner inte beaktar att marksektorn blivit en utsläppskälla.

– Klimatlagens trovärdighet och genomförande är det som står på spel i det här rättsfallet, säger Kulovesi.

I Finland har staten eller myndigheter aldrig tidigare ställts till svars vid en finsk domstol för otillräckliga klimatbeslut. Därför finns det flera frågetecken kring huruvida domstolen överhuvudtaget kommer att inleda en rättegång, påpekar Kulovesi.

Å ena sidan måste domstolen nämligen avgöra om medborgarorganisationerna har rätt att besvära sig i den här typen av frågor. Och å andra sidan om klimatbeslutet överhuvudtaget är sådant som man får besvära sig om.

– Så samtidigt som innehållet i besväret i sig är övertygande och har belägg, finns det en risk för att förvaltningsdomstolen inte anser att de har förutsättningar att behandla den här typen av rättsfall.

Enligt Kulovesi är det möjligt att rätten kommer att förkasta fallet om man anser att det inte uppfyller kriterierna för att påbörja en rättsprocess.

– Då vi ser på de stora klimaträttegångarna som pågår i världen just nu så har de ofta haft samma sorts utmaningar som dyker upp i det här fallet. De här rättsfallen testar hur starkt rättsskyddet egentligen är i frågor som berör klimatet, säger hon.

Kulovesi betonar ändå att besväret är viktigt, hur utgången än blir.

– Fallet uppmärksammar att vi befinner oss i ett mycket kritiskt läge i förhållande till de klimatmål som slagits fast i den nya klimatlagen.

Dessutom är det värdefullt att på det här sättet se hur Finlands rättssystem kan tillämpas i klimatfrågor. Klimaträttegångar har blivit allt vanligare i världen under de senaste åren vilket tvingar domstolar och regeringar att tänka om.

– Exempelvis Irlands högsta domstol har konstaterat i ett liknande fall att regeringens klimatplan inte var tillräckligt ambitiös för att nå de klimatmål landet hade förbundit sig vid. Det ledde till att Irlands klimatplan sedan bereddes på nytt, säger Kati Kulovesi.

Finlands klimatlag saknar också tydliga bestämmelser om vem som har rätt att besvära sig vid en domstol i frågor som berör klimatlagstiftningen.

Ett förändringsförslag som skulle ge besvärsrätt åt vissa aktörer bereds ändå för tillfället i riksdagen. Om det klubbas igenom får bland annat närings-, trafik- och miljöcentralerna, miljöorganisationer och sametinget rätt att pröva regeringens klimatbeslut i domstol, efter årsskiftet.

– Ja, speciellt om en bestämmelse om besvärsrätt förs in i klimatlagen så blir det möjligt för vissa utvalda aktörer att besvära sig om olika klimatåtgärder är otillräckliga med tanke på klimatmålen. Jag hoppas att man lyckas driva igenom förändringsförslaget om besvärsrätten. Och att de olika aktörerna skulle använda sig av möjligheten att besvära sig.