Forskarofficer skeptisk till uppgifter om rysk reträtt: "Vad är storleksklassen?"

Det kan dröja ett par dagar innan vi vet om de färska uppgifterna om att ryska trupper drar sig tillbaka från Ukrainas gränser faktiskt stämmer. Det säger den forskarofficer som HBL har talat med.

Ryska stridsfordon avfyrar missiler vid en övning i Belarus tidigare i februari.
Ingemo Lindroos
15.02.2022 12:57 UPPDATERAD 15.02.2022 15:30
Vi ställer frågorna om läget vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina till kaptenen och forskarofficeren Antti Pihlajamaa vid Försvarshögskolan, sedan det ryska försvarsministeriet meddelat om en rysk reträtt på tisdagen.

Hur ser du på uppgifterna om att ryska trupper skulle vara på väg att dra sig tillbaka?

– Vi har tillgång till samma uppgifter som medierna rapporterar om. Det är svårt att säga om de faktiskt stämmer. Det kommer att dröja åtminstone en dag eller två, innan vi får bekräftat att det är så.
Under den senaste tiden har ryska trupper omringat Ukraina i norr, öst och söder. Det är oklart om de senaste uppgifterna om reträtt stämmer, säger forskarofficer Antti Pihlajamaa till HBL.
– Allt är möjligt, också att det inte har hänt något alls. Det kan handla om någon enstaka trupp, eller små förflyttningar, som sker av till exempel praktiska orsaker. Så vilken är storleksklassen? säger Pihlajamaa.

Vad har under den senaste tiden talat för att Ryssland planerar ett anfall?

– Det tydligaste tecknet är det sätt på vilket ryska trupper har placerats så att de omringar Ukraina. Det har redan synats i veckor och månader. Det ser ut som om Ryssland har förmåga att inleda, om inte en omfattande operation, så åtminstone en kraftsamling för att inleda en avgränsad operation, säger Pihlajamaa.
Trots att det har rapporteras om 130 000 soldater och betydande materiel så skulle det behövas en mycket större insats för att inleda ett anfall på en större del av Ukraina, bedömer Pihlajamaa. Det skulle till exempel krävas helt andra insatser för att inta Kiev.
– Att inta en så stor stad är en väldigt krävande uppgift. Staden ligger inte alldeles intill gränsen, så först måste man avancera ända dit. Där bor tre miljoner invånare, så det är en enorm stad. Att ta över en stad kräver en mycket större mängd trupper. Därför verkar det osannolikt i den här situationen.

Vad är det som tyder på att det här mera handlar om en övning än om förberedelser för ett anfall?

– Först vill jag säga att även om det inte syns en tydlig eskalering, så handlar det här redan i sig om att använda militära maktmedel för att nå politiska mål.
– Men det finns ingen särskild orsak till att Ryssland skulle se sig tvingat att trappa upp situationen under de kommande dagarna. Läget är på så vis fördelaktigt för Ryssland, att omvärlden reagerar på det som händer och landet har redan uppnått något. Det diplomatiska spåret är fortfarande öppet, säger Pihlajamaa.
En rysk soldat vid en krigsmanöver i Belarus tidigare i februari.
I dag träffar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Rysslands president Vladimir Putin i Moskva.
– Det kunde tala för att det åtminstone inte sker något anfall nu, säger Antti Pihlajamaa.
– Men som helhet handlar det om att Ryssland överväger vilka dess mål är och vad som kan uppnås, och till vilket pris. Det finns säkert alternativ på bordet för en utveckling åt det ena eller andra hållet. Det handlar också om kulturella faktorer – hur Ryssland ser på sin roll i förhållande till Ukraina. Jag ser inget särskilt som talar för ett anfall just den här veckan.
– Det är lite av ett västligt synsätt att vi föreställer oss att vi skulle närma oss någon slags kulmen – att vi sedan skulle ha krisen bakom oss. Men det är mer sannolikt att konflikten fortsätter och att den går in i följande skede. Den tar knappast slut oberoende av vad som händer, säger Pihlajamaa.
Sedan annekteringen av Krim har Ukraina utvecklat sin försvarsmakt.

Vilka chanser har Ukraina att stå emot ett eventuellt anfall?

– Situationen kan tolkas på flera sätt. Försvarsmakten har utvecklats mycket. Vi talar om en armé som är åtminstone tiofalt större nu. De har fått utbildning och materiel. Det är klart att utgångsläget var på en svag nivå, så det har skett mycket på åtta år. Men det här arbetet är ännu inte avslutat.

Vad är din tolkning av att USA gick ut och varnade för att ett anfall kunde ske inom några dagar?

– Tanken var antagligen att man tar överraskningsmomentet från Ryssland. Det var också en förvarning som eventuellt kan fungera preventivt. Men det är svårt att säga och det är ett svårt grepp att använda. Man kan inte varje dag varna för att anfallet kan ske närsomhelst. Då kan det förlora sin effekt.

ANDRA LÄSER