Ungas marginalisering måste förebyggas redan i småbarnsåren

Det är viktigt att börja från början, det är en central tes i SFP:s program. Det behövs stödtjänster från födseln fram till att den unga har en yrkesutbildning. Speciellt viktigt är det att fånga upp i tid och att ge barnfamiljer rätt sorts hjälp och stöd ända från början.

– Ofta sätts åtgärderna in när det redan gått för långt, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

Hon har jobbat både lokalt och nationellt med familjefrågor och säger att redan småbarnspedagogerna ofta kan se var det behövs sättas in åtgärder. Då måste man lyssna på dem och ta tag i saker redan innan problemen skapas.

– Alla familjer har olika behov och vi måste alltid utgå från de enskilda behoven.

Dagens verklighet är att drygt 60 000 unga mellan 15 och 29 är utslagna. Det är flera tusen mindre än tidigare, så en förbättring har skett.

– Men det är 60 000 för många. Vi måste ta tag i den här frågan på ett bättre sätt än tidigare, säger Henriksson och efterlyser både direkta och långsiktiga lösningar.

Hon lyfter speciellt upp arbetslösa, ensamförsörjande mammor och deras utsatta position där utkomststödet justeras enligt barnbidragets storlek. SFP vill att kopplingen mellan de två stöden elimineras och att ensamförsörjartillägget höjs.

– För att förhindra utslagning lönar det sig att satsa på barnfamiljerna och föräldrarna. Det handlar om det tidiga ingripandet.

En familj där det händer något oförutsett behöver snabb hjälp för att inte dras in i en negativ spiral. Om föräldrarna har det jobbigt kommer barnet ofta i kläm.

För att trygga en bra start på barnens skolstig föreslår SFP en reform av småbarnspedagogiken. Modellen vill ge alla barn som fyllt tre år rätt till fyra timmar gratis småbarnspedagogik per dag.

– Det här är en jätteviktig reform eftersom vår uppgift som politiker är att skapa jämlika möjligheter, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.

SFP vill att förskolan i framtiden ska vara tvåårig, där det första året är frivilligt. På så sätt kan de barn som behöver särskilt stöd få det redan tidigare.

Dessutom vill partiet att det ska finnas tillgång till psykologer och kuratorer inom småbarnspedagogiken. Det är redan verklighet i en del kommuner men långtifrån alla tillämpar modellen.

– Kuratorerna ska finnas där för att stödja personalen, föräldrarna och familjen, säger Nylander.

Partiet flaggar också för en subjektiv rätt till eftisverksamhet som inkluderas i skoldagen. Hobbysedlar är enligt SFP ett alternativ för att alla barn ska kunna delta i hobbyverksamhet, oberoende av familjens ekonomiska ställning.

För unga i den grundläggande utbildningen kan problem med motivation och annat börja synas i allt stigande grad. Nylander säger att lagstiftningen redan ger en mängd möjligheter, men de måste tillämpas bättre.

– Vi har en flexibel grundläggande undervisning, Jopo, som gör att en del av grundskolan kan avläggas i olika verkstäder och organisationer. Det finns också möjlighet till trestegsstöd beroende på hurdana problem eleven har. Om en elev inte får det stöd som den behöver lider eleven, läraren och hela gruppen av det, säger Nylander.

Hon poängterar att alla möjligheter redan finns men de fungerar inte i praktiken. En flexiblare årskurs 7 till 9 skulle förstärka elevernas motivation, tror man på SFP.

Partiet lyfter också upp vikten av studiehandledning och elevvård.

– Många kommuner har specialungdomsarbetare som är i skolan vissa dagar. Så borde det vara i alla kommuner.