Borgmästaren bad om ursäkt för obetalda löner – i stadshuset sade man "outhärdligt"

Två dagar innan midsommarafton möttes Helsingfors stadsfullmäktige för sista gången innan sin sommarpaus. I salen syntes ledamöter klädda i somriga kläder i starka färger.

Även om diskussionen skulle handla om fjolårets bokslut, var det ändå stadens utbredda problem med löneutbetalningarna som dominerade.

Ledamoten Matias Pajula (Saml) undrade också varför bokslutsdiskussionen förvandlats till borgmästarens allmänna frågestund.

Centerns Terhi Peltokorpi gav svar på tal.

– Det här ämnet är så viktigt att vi måste diskutera det.

– Jag förstår inte varför vi inte skulle kunna tala om det här i fullmäktigesalen. Det här påverkar stadens anställda enormt mycket, säger gruppordförande Eveliina Heinäluoma (SDP).

Ville Jalovaara (SDP) konstaterade också att borgmästaren senast hade en frågetimme i april.

HBL har skrivit om problemen med lönerna, som pågått i flera månader. Det beror på att staden börjat använda ett nytt system, Sarastia.

I söndags krävde fackförbundet JHL:s ordförande att staden omedelbart gör något åt lönekaoset.

Fullmäktiges ledamot Johanna Sydänmaa (De Gröna) lämnade under mötet in en motion med 17 underskrifter om det här.

– Många av stadens anställda har en arbetsbild som är tung och lönen är redan nu liten – staden måste se till att arbetskraftsbristen inte försvagas ytterligare i till exempel småbarnspedagogiken, undervisningen och i barnskyddet, säger hon.

De som undertecknat motionen kräver att staden skrider till nödvändiga åtgärder för att gottgöra de anställda för de försenade löneutbetalningarna.

– Den 14 juni var det 10 000 oöppnade meddelanden som hade med fel i löneutbetalningen att göra. Det var flera hundra, till och med tusentals meddelanden som handlade om obetalda löner, säger hon.

Suppleanten Sanna-Leena Perunka (Rörelse Nu) berättade att hon är en av de många som jobbar på staden som fått uppleva lönekaoset personligen.

– Jag har på riktigt hamnat i en jobbig situation. Det har inte inträffat enbart efter april utan också i fjol blev jag utan lön.

Borgmästare Juhana Vartiainen kommenterade läget.

– Jag ber än en gång om ursäkt av våra anställda, och är beredd att göra det många gånger. Vi kan på inga sätt försvara den här situationen, men vi gör vårt bästa för att klara oss ur det.

Enligt Vartiainen har man inte varit tillräckligt förberedd på att börja använda Sarastia.

– Vi har ovanligt många olika kollektiv- och tjänstekollektivavtal och alla deras parametrar måste fogas in i systemet.

Han konstaterar också att en försvårande omständighet under våren var att många av löneutbetalarna strejkade just då övergången till Sarastia befann sig i sitt mest kritiska skede.

– Vi har gett en tydlig signal till föredragarna om att det inte handlar om resurser och pengar. Kosta vad det kosta vill för att vi ska klara oss ur den här krisen, säger Vartiainen.

Han fick också kritik från Eveliina Heinäluoma, för att han gick ut mitt under diskussionen.

– Det är osakligt att han går ut utan att svara på de frågor som ställs.

– Jag anser att situationen är outhärdlig. Man behöver använda mera pengar för att det här problemet snabbt ska försvinna från agendan, säger Harry Bogomoloff (Saml).

Han riktade också en pik mot andra partier.

– Anklagelser hjälper inte dem som ligger risigt till.

Under kvällen passade borgmästaren Juhana Vartiainen (Saml) på att berätta att han vill ge stadens tiotusentals anställda en kultur- och motionssedel värd hundra euro i höst.

– Jag vill tacka stadens personal som föredömligt har stretat på i undantagsförhållanden.

Stadens anställda fick en sedel också i fjol för sina insatser under pandemin, men då var värdet dubbelt så stort, 200 euro.

I reda pengar innebar det att staden använde 7,6 miljoner euro för att köpa in sedlarna. Den här summan gjorde att budgeten för 2021 överskreds, något fullmäktige då godkände.

I fjol fick 36 000–37 000 anställda de här sedlarna, som går ut i juni i år.

Vartiainen kommer att föreslå att pengarna för de nya motionssedlarna tas ur budgeten för 2022. Han förklarar att summan är mindre eftersom budgeten inte ska överskridas.

Det är stadsstyrelsen som kommer att ta emot förslaget om sedlarna i höst.

Efter över en tre och en halvtimme lång diskussion om bokslutet och löneproblemen klubbades slutligen fjolårets resultat igenom. Det landade på 349,6 miljoner euro, vilket var 223,6 miljoner euro bättre än prognosen för budgeten i höstas.

Under coronaåret 2020 var resultatet 496,7 miljoner euro och året innan det 377 miljoner euro.

Enligt staden själv ligger resultatet från 2021 på en genomsnittlig nivå. Men den realiserade investeringsnivån var däremot något sämre än åren innan.

I fjol användes 889,6 miljoner euro på investeringar. Det igen var 27 miljoner euro mindre än under det föregående året.

Under kvällen lämnade ledamoten Titta Hiltunen (VF) in en åtgärdsmotion, det vill säga ett tillägg till bokslutet. 

Hon ville skapa en tidsfrist för när rehabiliteringsklienter inom mentalvården får boendetjänster.

Åtgärdsmotionen godkändes.