Nästa vecka är Sverige restriktionsfritt – vad händer med resandet?

Det var den 13 mars 2020 som den dåvarande socialdemokratiska statsministern Stefan Löfven ställde sig vid podiet och berättade om de första restriktionerna som infördes för att begränsa smittan.

Jämfört med många andra länder var den svenska samhällsregleringen tämligen mild. Men i snabb takt följdes de första restriktionerna av ett sammelsurium av både allmänna och lokala råd, regler, föreskrifter och ny lagstiftning.

Enligt regeringen och Folkhälsomyndigheten skulle "rätt åtgärd vid rätt tidpunkt" minska smittspridningen, trycket på sjukvården och stävja antalet dödsfall som rusade i höjden. Speciellt hårt drabbad var den sköraste delen av befolkningen som fanns på äldreboenden.

De som inte insjuknade fick leva med att de närmaste stod i trappuppgången eller ute på gården och kommunicerade med äldre släktingar. Frågan som uppstår i Sverige, liksom i många länder som har gått ännu längre i stängningar av samhället, är vilken inverkan egentligen var på smittspridningen, ekonomin och folkhälsan i stort.

På torsdagen var det Löfvens efterträdare, Magdalena Andersson (Socialdemokraterna), som fick sätta punkt för 23 månader av restriktioner. Hon betonade att kunskaperna om den senaste virusvarianten nu är sådana att det inte finns skäl att hålla kvar restriktionerna. Samtidigt är läget inom sjukvården också stabilt och vaccinationstakten har ökat.

– 80 procent av de som är över 50 år har tagit den tredje sprutan, säger Magdalena Andersson.

– Det börjar bli dags att öppna upp Sverige igen. Pandemin är inte över, men den är på väg in i en helt ny fas, säger hon.

Det betyder också att arbetsgivarna ska börja planera för en återgång till normalt arbete, men skiftet från distansjobb ska inte ske för snabbt.

– Visserligen kan vi ha nått kulmen, men för att undvika en ny skjuts uppåt när restriktionerna avvecklas bör återgången till arbetsplatser och lärosäten ske successivt, säger socialminister Lena Hallengren (Socialdemokraterna).

Än så länge klassas covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom i Sverige. Men Folkhälsomyndigheten begär nu att statusen uppdateras, något som behöver klubbas igenom i riksdagen. Sannolikheten för att något parti ska ställa sig på bakhasorna när det gäller det beslutet är minimal.

– Nu kan vi äntligen snart återgå till vardagen. Vi kan åka och hälsa på mamma och mormor, särskilt om man är vaccinerad, gå på konsert och äntligen komma i väg till den där handbollscupen som tidigare blev inställd, säger Magdalena Andersson.

Det betyder också att provtagningen efter den 9 februari bara kommer att rikta in sig på hälso- och sjukvårdspersonal och dem som jobbar inom omsorg.

Däremot införs inte lättnader för dem som ska resa in till Sverige. Åtminstone inte i det här skedet.

Enligt socialminister Lena Hallengren utvärderar man situationen. Med vissa undantag måste även nordbor ha giltigt covidintyg för att ta sig in i landet. Det här följer samma princip som Danmark och Norge.

Sverige följer nu de nordiska grannländerna när det gäller slopandet av coronarestriktionerna. Danmark slopade sina restriktioner i tisdags, Norge några timmar senare och Finland inom februari.

Den danska smittskyddsmyndigheten, Statens serum institut (SSI), befarade att antalet smittade skulle stiga – vilket också skedde.

På onsdagen nåddes en ny topp med över 55 000 smittade och nästan 1 100 inlagda på sjukhus och ökande dödsfall.

De här siffrorna är missvisande skriver danska medier, bland annat Politiken med hänvisning till SSI, den korrekta siffran är 40 procent lägre.

SSI hänvisar till antalet inlagda som lider av de lungsjukdomar som covid-19 förorsakar och som har orsakat de restriktioner som har införts i Danmark. Lite samma logik finns när antalet dödsfall räknas. Alla de som har testat positivt och dör inom 30 dagar av det räknas som coronadödsfall.