Valdebatt: Biblioteken framför allt

Borgmästarkandidaterna i Helsingfors Paavo Arhinmäki (VF) och Tuula Haatainen (SDP) svävar inte på målet: Det är biblioteken de vill lyfta upp som den viktigaste tjänsten kommunen har att erbjuda inom sektorerna kultur, fritid och ungdomarbete. Haatainen och Arhinmäki är rent av så eniga i sina svar att de båda ger sig själva en central roll i att Centrumbiblioteket Ode nu blir verklighet.

– Centrumbiblioteket blir ett flaggskepp, men också nätverket av närbibliotek måste bevaras i de olika stadsdelarna. Då jag var barn och familjen bodde trångt var biblioteket ett sätt att utvidga mitt revir, där kunde jag läsa och lyssna på musik i fred. Också därför är biblioteken mycket kära för mig, sade Haatainen då Akavas Specialorganisationer ordnade kommunalvalsdebatt i Helsingfors på onsdagen.

Arhinmäki och Haatainen fick också medhåll av Centerns borgmästarkandidat Laura Kolbe, som dessutom lade till museerna, och Samlingspartiets gruppordförande i fullmäktige Laura Rissanen.

– Biblioteken är jätteviktiga för alla åldrar, och nätverket är viktigt – de är ett slags vardagsrum för invånarna, sade Rissanen.

Också ungdomsarbetet och idrotten fick hyllningar.

– Jag väljer idrotten och motionen. Jag är själv idrottare, men det är inte därför utan för att de som är unga nu antas vara den första generation som inte lever lika länge som sina föräldrar – för att de inte rör på sig tillräckligt. Alla helsingforsare borde få hitta ett sätt att röra på sig och må bra, sade Silja Borgarsdóttir-Sandelin (SFP).

Kristdemokraternas borgmästarkandidat Mika Ebeling valde något överraskande att lyfta upp – förvaltningen.

– Jag vill att vår serviceattityd blir en annan. Byråkrati har inget egenvärde, vi måste förenkla systemen, sade Ebeling.

Det var många andra också med på. Staden ska vara med och facilitera, göra saker möjliga. Invånare med goda initiativ ska inte behöva tappa gnistan.

– Det får inte vara för komplicerat, det ska inte krävas sju samtal av den som vill ordna ett evenemang utan räcka med ett, sade Rissanen.

Kulturunderstöden som staden delar ut är viktiga, framhöll Hannu Oskala (Gröna).

– För tillfället reformeras och förenklas kulturunderstöden. Förhoppningsvis omfattas då också sådant som tidigare fallit mellan stolarna. Stöden är jätteviktiga, inte minst nu då staten skär i stöden till orkestrar och teatrar. Men för övrigt anser jag att staden inte ska blanda sig så mycket – låt invånarna göra saker, ordna saker.

För att sprida budskapet om allt som ordnas i staden föreslår Laura Kolbe en portal, där staden kunde vara behjälplig men olika aktörer bidra och delta.

Några andra finska städer har redan gått om Helsingfors som turiststäder. Kolbe är inte särskilt förvånad.

– Problemet är att de flesta inte hittar längre än till Senatstorget, då är pajazzon liksom tömd. Det är synd, för det finns en massa intressanta privata och offentliga institutioner som kunde samarbeta med varandra. Kanske de tillsammans kunde bilda ett Team Helsinki, föreslår Kolbe.

Markku Saarikangas, ordförande för Sannfinländarnas Helsingforskrets, fick stå till svars för att Sannfinländarnas anhängare i den årliga gallup som Akavas Specialorganisationer utför är de i särklass minst kulturintresserade – bara drygt hälften ser kulturtjänsterna som en del av kommunens basservice.

– Vi är inte på något sätt kulturfientliga. Men vi har först nyligen intagit städerna, de flesta av våra anhängare är män i glesbygden. En man i Norra Karelen är kanske mer intresserad av jakt, boboll, brottning och skidåkning. Det är en fråga om var man lägger tyngdpunkten, men också det förändras, sade Saarikangas.

Själv återkom han ofta till vikten av ungdomsarbete och vettig sysselsättning för barn och unga. Helsingfors budgetöverskott skulle han satsa på idrott och ungdom.

– Eftermiddagsklubbar och liknande, vettig sysselsättning helt enkelt, så att barnen inte sitter framför sina dataspel hela dagarna. Och de som gått ut grundskolan men inte fortsätter sina studier efter det är en bomb, det gäller särskilt pojkar, och dem måste vi hitta och hjälpa vidare.

Men allt är inte illa i staden. Helsingfors har ju faktiskt varit bra på det där med att facilitera och göra saker möjliga. Inga hälsoinspektörer har patrullerat på restaurangdagen, påpekar Haatainen, mycket har utvecklats.

– Ofta talar man bara om hur dåligt det är, men Helsingfors har utvecklats enormt under de senaste tio-femton åren. Det är restaurangdagar, städdagar, blockpartyn, stadsodlingar och tillåtna graffitiväggar. Allt sådant som man tidigare kämpade emot, nu är de självklarheter, och det är de som gör Helsingfors intressant också för turister, sade Paavo Arhinmäki.