Tiden rinner ut för räddningsarbetet efter jordbävningen – kan ta tiotals år för Syrien att återhämta sig

På måndagsmorgonen runt klockan 4 lokal tid drabbades sydöstra Turkiet och norra Syrien av en kraftig jordbävning med flera våldsamma efterskalv. Under onsdagen närmade sig dödssiffran redan 12 000. På torsdag förmiddag var antalet offer över 16 000.

Mer än 60 000 har rapporteras vara skadade i Turkiet och över 5 000 i Syrien.

– Hur omfattande det är förblir oklart ett tag framöver, säger Marko Korhonen, chef för den internationella katastrofhjälpen på Röda Korset i Finland.

Världshälsoorganisationen, WHO, har uppskattat att antalet omkomna kan överstiga 20 000. Marko Korhonen vill inte själv gissa sig till siffror men befarar att det kan stämma.

– Dödssiffran stiger och kommer fortsätta stiga. De två första dygnen efter ett jordskalv är kritiska. Därefter sjunker chanserna att hitta folk vid liv i rasmassorna, säger han.

Marko Korhonen har själv flera gånger varit på plats i katastrofdrabbade områden. År 2015 var han i Nepal efter jordbävningen som kostade närmare 9 000 liv.

– Det är en otroligt svår miljö att vara i. Folk är traumatiserade, de behöver hjälp. Samtidigt är infrastrukturen svår eftersom det är farligt att vistas inne i byggnader. Hotet är över en, det är skrämmande, säger han.

Ett antal faktorer har bidragit till att jordbävningen varit så förödande. En är tiden på dygnet, eftersom många sov i sina sängar när det hände och blev sedan instängda under rasmassorna. Området är folktätt och dessutom är det ovanligt kyligt väder i jordbävningsområdena. När temperaturen är nära noll är chanserna att överleva i ruinerna lägre.

– Tiden rinner ut, snart finns det inte många mera som kommer hittas levande.

Marko Korhonen tror att Turkiet inom några dagar har klarare uppgifter, men att det från syriskt håll kan ta veckor.

– Syriens krigshärjade områden når vi inte riktigt. Det är oklart hur många som omkommit, är försvunna, skadade eller utan boende.

Han befarar katastrofala återverkningar i nordvästra Syrien. Enligt honom kan det ta tiotals år för landet att återhämta sig från det här.

– Den syriska sjukvården var redan innan bristfällig. Det här hjälper inte.

Trots att Turkiet är mera redo och effektivare i hjälparbetet än Syrien är faktum att också många i Turkiet blev hemlösa över en natt. Runt en halv miljon människor behöver inkvartering i Turkiet. De siffror som syriska statliga medier gett ut talar om 300 000 personer utan tak över huvudet. Enligt The Guardian gäller det här bara områden som är under regeringens kontroll.

För Röda Korsets del är det i första hand de lokala organisationerna, rödahalvmåneföreningarna i Turkiet och Syrien, som har agerat på plats. De hjälper med myndigheternas räddningsinsatser, nödinkvartering och matutdelning.

Kaisa-Leena Juvonen är verksamhetsledare på organisationen Läkares sociala ansvar och har lång erfarenhet av biståndsarbete i ett flertal länder. Liksom Marko Korhonen på Röda Korset var hon i Nepal efter den förödande jordbävningen 2015, och har också hanterat flyktingkriser och andra kris- och konfliktsituationer i länder som Irak, Bangladesh, Mosambique och Ukraina genom bland annat Kyrkans utlandshjälp och Unicef.

Hon säger att vi nu förutom att följa de stigande dödssiffrorna måste sätta fokus på dem som lever. Många har förlorat sina hem och behöver mat, vatten och sanitet – men också information.

– Många människor är fortfarande försvunna och en del områden har inte kunnat nås. Folk är oroliga för sina nära och kära, man vet inte var de är och behovet av information är enormt. Informationen är en jätteviktig bit, säger Juvonen.

Efter den förödande jordbävningen i Haiti 2010 då över 200 000 människor dog var det till en början mycket tyst. Det är ett dåligt tecken, säger Juvonen.

– Men nu finns mycket ny teknik, satelliter, mobiltelefoner. Att få fram information är lättare.

Förutom att många har akuta fysiska skador säger Juvonen att själva oron och stressen i sig kan få ytterligare följder.

– Man kan se att katastrofer som jordbävningar orsakar toppar i antalet hjärtinfarkter, och att fler födslar sätter i gång som följd av stressen.

För att inte öka belastningen på sjukvården ytterligare gäller det dessutom att lösa sådant som vatten och sanitet för att undvika att sjukdomar och epidemier sprids då människor är tätt inpå varandra och möjligheten att sköta hygienen är begränsade.

– Då många förlorar sina hem och kanske sina närstående behöver man också vara uppmärksam på att riskerna ökar för att ensamma barn, ensamma och ensamförsörjande kvinnor och personer med funktionshinder ska hamna i kläm eller råka illa ut.

För att stödja det psykiska välmåendet i en kris gäller det förutom att trygga basbehoven att försöka komma vidare tillsammans, säger Juvonen. Och för den hjälp som kommer utifrån är det viktigt att lyssna på de lokala behoven.

– Det kan vara väldigt viktigt att ha en grupp, och många svåra upplevelser kan bearbetas genom helt grundläggande sammanhang som skola, rutiner, att basbehoven är tillgodosedda. För dem som drabbas är det viktigt att få känna att de är aktörer och inte bara offer. Jag tror att deltagande är en stor del av återhämtningsprocessen.

För den som befinner sig på avstånd och gärna vill hjälpa de jordbävningsdrabbade i Syrien och Turkiet rekommenderar Juvonen att man stöder de aktörer som redan finns på plats.

– Att donera pengar är det absolut snabbaste och effektivaste sättet att hjälpa. Det finns många bra organisationer i Finland.

Finlands Röda Kors skickar en miljon för att bistå och det kan bli aktuellt att sända mat och hjälp med logistiken. Röda Korset väntar fortfarande på bud från länderna.