Finska bönder lider av låga priser på finländska råvaror och energikostnader som skjutit i höjden

Pengarna är slut på gårdarna efter flera dåliga år och prishöjningen på råvaror som skett på världsmarknaden som följd av kriget i Ukraina märks inte av i Finland. Att vårt nuvarande sätt att producera mat är ohållbart har blivit allt tydligare under de senaste veckorna, menar spannmålsombudsmannen och Lojobonden Max Schulman.

Max Schulman är spannmålsombudsman hos MTK och driver gården Stor-Tötar i Lojo.
Anna Korkman
11.03.2022 06:00 UPPDATERAD 11.03.2022 10:15
– Jag brukar försöka vara positiv, men i det här läget är det svårt, säger Max Schulman som är spannmålsombudsman hos centralförbundet för land- och skogsbruksproducenter MTK och driver gården Stor-Tötar i Lojo.
Kriget i Ukraina har drivit upp de redan höga bränslekostnaderna ytterligare och pressar den svåra situationen som jordbrukare i Finland har kämpat med de senaste åren, till sin spets.
De rekordhöga energi- och bränslekostnaderna skapar stora utgifter på gårdar; bränsle behövs för jordbruksmaskinerna som ska ut på åkern på våren, för spannmålstransporter och torkning.
– Bränslepriset har fördubblats sedan i fjol och stiger fortfarande. Det drabbar oss odlare hårt. Om det stiger i samma takt vet man inte hur det slutar, säger Schulman.
Priset på gödsel var redan högt på hösten och efter att kriget började har priserna skjutit i höjden. Schulman tror att många jordbrukare just nu väntar i ovisshet. Väntar för att se om kriget kommer att eskalera, om priserna ska börja stabiliseras och gastillförseln helt och hållet kommer att stängas av från Ryssland till Europa. Finland hör till de sista länderna i Europa som kommer igång med vårbruket så hur läget har utvecklats tills dess är mycket oklart, förklarar Schulman.

Gödsel stort frågetecken

Hur det blir med gödsel i framtiden är en stor fråga som många producenter funderar på just nu, enligt Schulman. Importen av vissa råvaror som används för att tillverka konstgödsel har stoppats från Ryssland och Belarus och i onsdags meddelade också gödselföretaget Yara att de upphör med försäljningen.
– Om det inte gå att importera de råvaror som behövs för att tillverka gödsel från Ryssland, hur ska man då producera gödsel och varifrån ska det komma i framtiden?
Största delen av gödseln som behövs för årets skörd har de flesta bönder antagligen redan införskaffat förra året.
– Ofta köper man också en del av gödseln på våren men nu är prisen för höga. Det tvingar många att se över sin odlingsplan så att den gödselmängd man har ska räcka för hela det här året. Flera kommer därför att försätta en betydlig del av åkerarealen i grönträda; man odlar växter som inte kräver gödsel.
Schulman menar att man kan räkna med att gårdar i genomsnitt kommer att minska den odlade åkerarealen med cirka 15-20 procent det kommande året för att klara av kostnadsutmaningarna.
Max Schulman är spannmålsombudsman hos MTK och driver gården Stor-Tötar i Lojo.

Höga kostnader på gårdarna och låga priser på den inhemska marknaden

Världsmarknaden har reagerat på kriget i Ukraina genom högre priser på råvaror. Också i andra närbelägna länder har livsmedelspriser stigit under de senaste veckorna. Schulman är förundrad och frustrerad över att detsamma inte återspeglas i Finland och beskriver det som jordbrukares största orosmoment just nu.
– Här köps spannmålet till så hutlöst låga priser. Jag vet redan nu, att när jag sår med de här gödselpriserna kommer jag att göra minus, säger han.
Trots den pressade situationen kommer de flesta nog att odla på sina åkrar i år, tror Schulman.
– Finland kommer att så den mängden utsäde som finns tillgänglig, säger han.
Hur årets helhetsmängd av spannmål kommer att påverkas är svårt att säga i nuvarande läge. Utöver situationen i Ukraina och Ryssland beror det också på hur länge snötäcket ligger kvar och väderförhållandena under växtperioden.
– Nu väntar vi och ser hur höstsäden kommer igång när snön har smultit. Höstsäden behöver gödsel för att komma igång bra efter vintern. Den största arealen utgörs ändå av vårgrödorna, dessa sås på våren och behöver också en tillräcklig mängd med näring i form av handelsgödsel, för att producera en stor skörd med hög kvalitet.
Finland har historiskt haft en hög försörjningsgrad på spannmålssidan och är inte beroende av import av spannmål från Ukraina eller Ryssland.
– Vi har en liten majsimport från Ukraina som används för foder och en stor mängd rapskross från Ryssland.
Däremot är flera nordafrikanska länder och länder i Mellanöstern starkt beroende av veteexporten från Ukraina. Schulman oroar sig för vilka konsekvenser den uteblivna exporten av spannmål kommer att ha i andra delar av världen.
– Kanske en sådan här kris visar att globaliseringen av matproduktionen har gått lite för långt. Det här kommer vi nog att känna av flera skördeår framåt och jag tror att många inte har insett hur stor fråga det här kan bli globalt, säger Max Schulman.

ANDRA LÄSER