Helsingfors diskriminerar unga med könskvoter

Könet väger mer än rösterna när man bestämt vilka unga som får sitta med i stadens nämnder. Nu menar biträdande justitiekanslern att det inte borde gå till så här.

August Kiattrakoolchai är inne på sin tredje period i ungdomsrådet i Helsingfors.
13.04.2022 19:45 UPPDATERAD 13.04.2022 20:15
17-åriga August Kiattrakoolchai, som är ledamot i Helsingfors ungdomsråd, låter lättad på telefon. Under tisdagen gav biträdande justitiekanslern Mikko Puumalainen honom rätt i sak.
– Resultatet var väntat. Jag är mycket nöjd, säger Kiattrakoolchai.
Allt började för tre år sedan när Kiattrakoolchai blev invald till sin första period i ungdomsrådet, ett organ där unga kan påverka beslutsfattandet i Helsingfors.
Då lade han märke till ett missförhållande som han kontaktade biträdande justitiekanslern om.
Ungdomsrådet har rätt att utse tre representanter till var och en av stadens nämnder. Men i den trio som rådet väljer till varje nämnd måste minst en flicka och en pojke finnas.
– Både ungdomsrådet och jag själv personligen har tänkt på den här saken. Hur lagligt är förfarandet egentligen? Är det diskriminering?
Det är stadsstyrelsen som bestämt att det ska finnas en könskvotering.
Könskvoterna har också lett till att de personer som valdes till nämnderna inte var de som fått flest röster i ungdomsrådets omröstning.
Nu anser Puumalainen att stadsstyrelsen bryter mot lagen när den kräver att varje kön ska vara representerat.
"... medlemmarna i ungdomsrådet och personerna som försökt bli representanter i nämnderna, har i själva verket hamnat i en ofördelaktig position på grund av sitt kön, eftersom det tillämpades en könskvotering", skriver han i sitt avgörande.
Och fortsätter:
"Således har det varit frågan om den sorts indirekta diskriminering som avses i jämställdhetslagen."
Puumalainen anser också att könskvotering i det här fallet kan vara problematiskt bland annat för personer med annan könsidentitet.
Stadsstyrelsen har motiverat kvoteringen med att det garanterar lika möjligheter för både kvinnor och män att bli valda som ungdomsrådets representant till en nämnd.
I avgörandet framgår också att stadsstyrelsen i sitt beslutsfattande varken agerat enligt kommunal- eller ungdomslagen när man inte lyssnat på vad ungdomsrådet anser.
August Kiattrakoolchai berättar att det nya ungdomsråd som inledde sin period i januari inte valt några representanter till nämnderna ännu. Det beror på att man väntat på avgörandet.
– Staden, stadsstyrelsen eller tjänsteinnehavarna har inte tagit ställning hittills. Ungdomsrådet väntar på vad som ska hända härnäst.

Ungdomsrådet i Helsingfors

Är ett organ där unga kan påverka ärenden inom beslutsfattandet i Helsingfors.
I rådet sitter trettio 13-17-åriga helsingforsare.
Medlemmarna till rådet väljs vartannat år i ett val.
Unga från rådet har rätt att vara med på och yttra sig på möten i stadens olika nämnder.
Det har de också i Mukana-programmet, som förebygger utslagning bland unga.
Också i programmet för utveckling av barn- och familjetjänster LAPE får man vara med.
Minst två gånger om året får rådet träffa stadens borgmästare och de biträdande borgmästarna.
De träffar också ofta stadens sektorchefer, experter, tjänstemän och anställda vid de olika sektorerna.
Det sittande ungdomsrådet inledde sin period i januari i år.

ANDRA LÄSER