Skyller på Hamas efter tvångslandningen

Omvärlden fördömer Belarus efter tvångslandningen av ett passagerarplan och gripandet av en regimkritisk journalist. Belarus försvarar sig med ett påstått bombhot mot flygplanet från palestinska Hamas.

Omvärlden fördömer den belarusiska regimens ingrepp på söndagen. Så även Ryanairs vd Michael O'Leary.
Internationella fördömanden och krav på utredningar duggar tätt sedan Belarus skickade upp stridsflygplan och tvingade ett passagerarflygplan från Ryanair att landa i Minsk i söndags eftermiddag. Ombord fanns den regimkritiske exiljournalisten och aktivisten Roman Protasevitj, som tillsammans med sin flickvän greps direkt på flygplatsen.
På måndagskvällen meddelade Belarus inrikesdepartement att Protasevitj hålls fortsatt frihetsberövad i Minsk.
26-åringens kanaler i sociala medier har varit en av de sista fria rösterna när det gäller nyheter om utvecklingen i landet sedan förra årets massiva tillslag mot oppositionen.
– Vi är inte bara oroade över hans frihet, utan över hans liv, säger den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja till Sky News.

"Kapning"

Omkring 120 civila passagerare hamnade i centrum för dramatiken och Ryanairs vd Michael O'Leary kallar händelsen för "statligt sponsrad kapning".
– Det verkar som om myndigheternas avsikt var att få bort en journalist och hans reskamrat. Vi tror att några KGB-agenter också gick av på flygplatsen, säger han till radiokanalen Irish Newstalk.
Fem personer som klev ombord på planet i Aten kom aldrig fram till Vilnius, enligt litauisk polis. Irlands utrikesminister Simon Coveney har tidigare sagt att man misstänker att flera personer som klev av i Minsk tillhörde säkerhetstjänsten.

"Bombhot från Hamas"

Regimen i Minsk uppgav till en början att ett bombhot hade riktats mot planet, men ingen bomb hittades när flygplanet genomsöktes.
På måndagen kom belarusiska myndigheter med nya uppgifter om det påstådda bombhotet. Artem Sikorskyj, chef för flygavdelningen på transportdepartementet, hänvisade till ett brev från palestinska Hamas som ska ha skickats till regeringen.
"Vi, Hamas soldater, kräver att Israel upphör med striderna i Gazaremsan. Vi kräver att EU tar tillbaka sitt stöd för Israel i det här kriget … En bomb har planerats på denna flygning. Bomben kommer att utlösas över Vilnius den 23 maj om ni inte hörsammar våra krav", lyder det påstådda brevet som Sikorskyj läste upp för journalister.
Hamas talesperson Fawzi Barhoum dementerar påståendet om att gruppen har utfärdat ett bombhot mot flygplanet, och säger att det kan ha genomförts av någon eller några som "försöker påverka omvärldens stöd för det palestinska folket och dess legitima motstånd".

"Stridsliknande handling"

Den brittiske parlamentsledamoten Tom Tugendhat liknar händelsen med en stridsliknande handling.
– Det här var en flight mellan två Natomedlemmar och mellan två EU-medlemmar. Om det inte är en stridshandling så är det sannerligen en stridsliknande handling, säger Tugendhat, som är ordförande för utrikesutskottet, till BBC Radio.
Försvarsalliansen Nato kommer att diskutera händelsen på tisdag.
Belarus luftfartsmyndighet har medgett att den utfärdade "rekommendationer" till besättningen på Ryanairplanet men hävdar att man inte fick planet att landa med tvång. Landets utrikesdepartement hävdar också att Belarus har lagen på sin sida och beskriver de anklagelser som förs fram som ogrundade.

Utredningar

Frankrikes Europaminister Clément Beaune kallar tvångslandningen "ett statligt piratdåd" som inte kan passera ostraffat. EU kommer på sitt toppmöte på måndagen att diskutera tuffare åtgärder mot Belarus och utrikeschef Josep Borrell kräver en internationell utredning av händelsen.
Utredningar har också inletts i Polen, där planet var registrerat, och även i Litauen där åklagare bland annat ska titta på om det kan handla om "flygkapning i terrorsyfte".
Flera länder diskuterar också ett stopp för flygningar i Belarus luftrum. Litauen förbjuder från och med tisdag alla flygningar till eller från landets flygplatser via det belarusiska luftrummet, meddelar transportminister Marius Skuodis. Det lettiska bolaget Air Baltic, skandinaviska SAS och tyska Lufthansa kommer inte heller att flyga genom Belarus längre. Även nederländska KLM har beslutat att tillfälligt stoppa flygningar genom landet, rapporterar nyhetsbyrån ANP, enligt Reuters.

Auktoritärt styre

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.
Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.
På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.
Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.
I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.
Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.
Källa: Landguiden/UI

ANDRA LÄSER