Vargambassadörer kallar ungdomens naturskyddsorganisation Luonto-Liitto dem som sprider faktabaserad kunskap om vargen bland skolungdomar. Insatsen får Internationella naturvårdsunionens (IUCN) pris för bästa insats för Finlands natur 2015–16.
Vargambassadörerna besöker skolor och informerar barn och unga om vargens biologi, dess plats i ekosystemet, dess levnadssätt och samlevnad med människan. De tar också upp myter om vargen och frågan om vargskydd. Avsikten är att skingra de rädslor som utgör en stark grund för det hat och den förföljelse vargen är utsatt för.
– Vi försöker också göra miljöpolitik och skydda vargen. Det är inte alltid det lättaste. Därför känns priset särskilt belönande, säger Leo Stranius, verksamhetsledare vid Luonto-Liitto.
I prismotiveringen sägs att vargambassadörerna har nått ut till ett stort antal ungdomar runtom i landet och att informationen påverkar attityder och stöder en dialog som bygger på fakta. Det sägs också att det finns belägg för att vargambassadörerna har lyckats minska på den obefogade rädslan för vargar, och att uppdraget är modigt.
Nina Harju har jobbat som vargambassadör i sju år och mött flera tusen skolelever. Responsen från elever och lärare har varit överväldigande positiv, men att driva kampanj för vargskydd ute i obygden är ingen lätt match.
– Man får en hel del ovett, också hatretorik, men det här priset ger nya krafter, säger hon.
Nina Harju noterar inte längre den osakliga responsen.
– En yngre eller mindre erfaren medarbetare kan säkert bli rädd. Jag blev också beklämd i början, säger hon.
Hon gör ingen hemlighet av att en del redan planerade tillställningar i skolor har ställts in av säkerhetsskäl, av rädsla för störningar. Alla accepterar inte Luonto-Liittos information.
Trög utveckling
Trots att Finlands vargstam är rätt gles och trots att regeringen har reviderat vargpolitiken verkar den allmänna debatten vara lika polariserad som förut. Den bedömningen gör rovdjursforskaren Juha Hiedanpää vid Naturresursinstitutet (Luke).
– Myndigheterna har gjort mycket för att hjälpa parterna att mötas i debatten, men det märks knappast alls, säger han.
Regeringen har exempelvis infört så kallad stamvårdande jakt på den fridlysta vargen. Tidigare fick enstaka individer som gjort skada eller rört sig nära bebyggelse skjutas efter särskilda beslut, men numera beviljas jägarna en jaktkvot på varg. Nytt i vargpolitiken är också 21 samarbetsgrupper som bildats kring kända vargrevir. Naturskyddet, kommunen och jägarna är representerade i grupperna.
– Samarbetsgrupperna försöker stärka sin position. Det borde främja en sundare dialog och att minska på den obefogade rädslan som har piskats upp i onödan. Allt det här tar sin tid, för attityder förändras långsamt, säger Hiedanpää.
Det finns undersökningar som visar på ett mönster i finländarnas attityder till vargen: ålder, hemort och utbildningsnivå spelar in. Äldre personer är generellt sett mest kritiska mot vargen.
– Ålder och utbildningsnivå är ofta en ganska bra indikator på attityden. Ju högre utbildad man är desto mer förståelse har man i allmänhet för olika slags arrangemang i samhället, inklusive vargskydd. Folk som bor på landsbygden och inuti vargreviren är mer kritiska. Det är rätt logiskt, ju mer avlägset från vargen man bor desto lättare är det att acceptera den, säger forskaren Jani Pellikka på Luke.
Tror på ungdomen
Nina Harjus praktiska erfarenheter svarar väl mot forskarnas fynd.
– Jag har en stark tilltro till ungdomen. Rovdjursrädslan är djupast rotad hos de äldre, säger hon.
Vargstammen i Finland beräknades till 200–235 individer för ett år sedan. Stammen har varierat mellan drygt 100 och knappt 300 djur de senaste tio åren.
I till exempel Spanien, Rumänien och Estland finns betydligt fler vargar än i Finland, men den inflammerade dialogen mellan befolkningsgrupper som har olika inställning till vargen är rätt typisk för Finland. Juha Hiedanpää anser att också medierna har ett ansvar att bära.
– Det finns ett mått av sensation i en del artiklar, antagligen för att medierna vill att de ska läsas så mycket som möjligt. Fastän vargen inte utgör något hot mot människan ser medierna till att frågan hela tiden är på tapeten. Diskussionen göder sig själv, säger han.
Forststyrelsens viltövervakare Jukka Bisi sade nyligen till Lännen Media att vargdebatten på webben och på sociala medier har blivit råare och direkt kränkande under de tio senaste åren. Det sprids så mycket disinformation om vargen att det försvårar stamvården och vargskyddet.
Bäst bland 22 förslag
Luonto-Liittos vargambassadörer får Internationella naturvårdsunionens pris för bästa insats för den finländska naturen 2015–16. Allmänheten fick skicka in förslag på bästa insats. Sammanlagt inkom 47 förslag om 22 konkreta bidrag. Priset utdelas för sjätte gången.
Juryn belönar också tre andra bidrag med var sitt pris, och i samtliga ingår miljöfostran åtminstone som ett element. De premierade är Hyvinge miljöskyddsförening (för mångsidig miljöfostran inom småbarnspedagogiken), scoutkåren Pornaisten Solmu (för miljöfostran för barn i åldern 7–12 och för en insamling till Högholmens djursjukhus), och föreningen Virtavesien hoitoyhdistys som restaurerat rinnande vattendrag i södra Finland.
ANDRA LÄSER
Riksdagsvalet 2023
Inte ord på svenska av Riikka Purra i Svenska Yles tvåspråkiga valdebatt
27.03.2023 21:16
Kyrkslätt
Tonåringen Christoffer rånades under pistolhot i Kyrkslätt – ”De slog mig i ansiktet och sa att jag skulle öppna väskan”
28.03.2023 05:00
Esbo
Vallokal i Esbo fick fel adress på svenska – DVV skickar ut expressbrev till över 300 väljare i Ängskulla
28.03.2023 05:00
