Idrotten mår bättre och bastuklubbarna sämre av kvinnor på ledande poster

Bakom varje framgångsrik man står en kvinna, brukade det heta på tiden då vi inte förstod bättre. Bakom varje framgångsrik organisation står människor med en vilja att inkludera både kvinnor och män, skapa en bättre framtid och utveckla sin verksamhet, kunde det heta i en modernare tappning.

Taina Susiluoto gav sina första intervjuer som Olympiska kommitténs vd i fredags.
Det dröjde inte länge. Bara några minuter efter att Taina Susiluoto presenterats som ny vd för Olympiska kommittén började de första kritiska kommentarerna mot utnämningen dyka upp.
På sociala medier var det många som ville visa att de aldrig hört talas om henne och då någon uttryckte sin glädje över att Susiluoto är den första kvinnan på posten ifrågasattes kommentaren snabbt:
– Jag trodde det viktiga är att den mest kompetenta människan anställs, inte att det är en kvinna.
Att de två skulle gå hand i hand verkar fortfarande vara både främmande och svårt att acceptera inom idrotten år 2022.
Eftersom män i alla tider kvoterats in i idrottsledningen är det många som anser att det är just männen som är de mest kompetenta att leda idrotten. Detta trots att korruption, trakasserier, övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter fortfarande är en del av den idrottsvardag som skapats i "bastuklubbarna" under männens ledning.
Olympiska kommitténs styrelsemedlem Katja Mjøsund talade om "bastuklubben" inom idrotten och mer specifikt inom Olympiska kommittén i samband med skandalen kring Mika Lehtimäkis varning. Styrelseordförande Jan Vapaavuori och vice ordföranden Sari Multala och Susanna Rahkamo mörkade varningen för resten av styrelsen då Lehtimäki fick fortsatt förtroende som toppidrottschef.
– Då jag ställde upp för Olympiska kommitténs styrelse ville jag få fram fältets röst. Jag ville representera dem som jobbar inom idrotten. Etiska frågor, jämställdhet och jämlikhet var också bland de viktigaste frågorna för mig. Jag ville få slut på allt politiskt mygel, där gubbarna fattar beslut i bastun, och skyddar varandra, sade Mjøsund till HBL.
Terhi Heinilä, ordförande för kvinnoorganisationernas centralförbund och enda nordiska medlemmen i Europeiska kommissionens arbetsgrupp som tagit fram rekommendationer för hur idrotten inom EU ska bli mer jämställd, krävde i HBL att kvinnor ska få lika mycket utrymme som männen inom idrottsledningen.
– Kvinnor ska finnas med på alla nivåer och kvinnor har rätt till hälften av platserna. Det är fel att lämna den ena halvan utanför. Vi måste skapa en kultur där alla har en chans att vara med och verka på alla nivåer.
– Det är dags att förändra strukturerna inom idrotten och det är dags att ändra på reglerna. Friidrotten har tagit kvotering in i sin verksamhet och det har varit framgångsrikt. Nu borde resten av idrottsfältet följa friidrottens exempel.
Då Taina Susiluotos i juni tillträder som vd är det en ledare med en imponerande cv som tar över efter Mikko Salonen. Jobb inom Finlands näringsliv, OSSE, försvarsministeriet och arbets- och näringslivsministeriet och uppdrag där hon bland annat jobbat med att ställa krigsförbrytaren Slobodan Milosevic inför rätta för krigsförbrytelser talar sitt tydliga språk.
Det är klart att hennes kompetens är det viktigaste kriterier då hon valdes till ny vd. Men också det faktum att hon är kvinna är en fördel och ett tecken på att Olympiska kommittén är redo att på allvar börja jobba för att ändra på den toxiska kultur som råder inom idrotten.
Inom idrottskretsar – inklusive OK – har det ofta varit kutym att välja personer (män) som hör till samma inre krets som redan styr och bastuklubbarna Mjøsund talar om har fattat beslut i sina små kretsar för att sedan klubba genom dem i de styrande organen.
På det sättet har en kultur som saknar öppenhet, transparens och moderna värderingar fått fotfäste och frodats inom förbund, grenar och organisationer. Gubbväldet har skapat en struktur som är skapad av män för män och där kvinnan alltid setts som underordnad och udda
Det är en delorsak till att sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är vanliga inom idrotten.
Därför behövs det kvinnor i de ledande organen. De kan sparka in dörrar, sätta stopp för bastuklubbarna och sänka tröskeln för kvinnor lägre ner i organisationerna för att ta upp incidenter där de behandlats fel.
En kvinna har också bättre förutsättningar än en man att känna till vilka problem och utmaningar kvinnor stöter på i organisationer och i vardagen.
I samband med att trakasserierna och det opassande beteendet kommit fram på Olympiska kommittén har också rapporter om hur svårtillgänglig ledningen är och hur stor klyfta det finns mellan personal och ledning avslöjats. Med en kvinna som vd kommer kvinnor på lägre poster se två saker:
1. Det finns en kvinna att tala med om eventuella trakasserier och annat olämpligt beteende. Det här är viktigt eftersom det för många offer kan kännas oerhört svårt att ta upp incidenter med en person som representerar samma kön som förövaren. Dessutom är sannolikheten stor att Susiluoto delar en del erfarenheter med offret eftersom så gott som alla kvinnor vid något skede av sitt liv utsatts för övergrepp, trakasserier eller opassande beteende
2. Det finns en möjlighet för mig som kvinna att nå ledarpositioner inom idrotten. En kan inte bli det en inte kan se är ett talesätt som är beskrivande inom idrotten. Om idrottande flickor inte kan se idrottande kvinnor nå toppen inom den egna grenen kan de inte själva se en framtid. På samma sätt måste det finnas kvinnliga ledare för att kvinnor ska kunna tro på sina chanser att själva kunna ha en karriär inom idrotten.
Och idrotten behöver flera kvinnor om den vill hänga med i samhällsutvecklingen.
– Vi kvinnor måste få chansen att visa att vi kan klara av de här svåra jobben. Det behövs flera kvinnor som förebilder. Ju flera som syns och lyckas på synliga poster, desto fler kommer att vilja följa efter. På det sättet skapar vi en positiv spiral, sade fotbollslandslagets tränare Anna Signeul i en intervju för HBL 2019.
– Det finns mycket sakkunskap och kompetens bland kvinnor som är redo att kliva fram och ta större roller inom idrotten. Det finns en bra möjlighet att utnyttja deras kunnande och de är en resurs som idrotten borde använda, säger Terhi Heinilä om kvinnors roller inom idrotten.
Också därför är det ytterst välkommet att kvinnor börjar få förtroende.
I januari meddelade ishockeyligan att Kati Kivimäki blir den första kvinnliga vd:n då Riku Kallioniemi kliver åt sidan på sommaren. Ungefär i samma tider inleder Susiluoto sitt jobb på Olympiska kommittén.
Det är extra välkommet att det just är Olympiska kommittén och ishockeyligan som anställer kvinnor på sina ledarposter.
Olympiska kommittén ska vara vägvisare för idrotten i Finland och efter den senaste tidens skandaler behövs något som höjer både imagen och något som visar att man är villiga att genomföra förändringar.
Ishockeyligan är Finlands i särklass mest populära serie i landets populäraste gren. Dessutom är ishockeyn grenen där machokulturen fortfarande dominerar och där kvinnan ofta fortfarande får finna sig i att agera statist eller prydnad i stället för jämlik idrottare.
Med Susiluoto och Kivimäki på sina respektive vd-poster i sommar kan idrotten börja förbereda sig på följande steg i utvecklingen – att få en kvinnlig ordförande för något av de större förbunden.
ANDRA LÄSER