Engelska i dag, kanske mandarin i morgon

Tvångssvenska, tvångsfinska och tvångsengelska, men egentligen är det fråga om vilka språk som man behöver i sitt kommande förvärvsarbete. Sedan har vi även frågan om att verkligen kunna arbeta på de språk som man ”har lärt sig”. Att som minister Tuula Haatainen föra fram att flera små företag har svårt att anställa arbetskraft som inte klarar finska "fullständigt" är ett tecken på ett misslyckande i grundutbildningen.
Vilka språkkunskaper behövs i förvärvsarbete inom EU? Mycket av arbetet i dag sker redan på distans och i och med detta överskrids nationsgränser, men även EU-gränser. Sedan har vi frågan om fackspråk, som känt tillämpade den medeltida katolska kyrkan (munk-)latin som allmänt fackspråk inom kyrkan. Egentligen är just latin det enda språk som i något skede har täckt hela nuvarande EU, även de grekisk-ortodoxa områdena i och med Romerska riket. Områden norr om Romerska riket blev latiniserade av katolska kyrkan med eller mot sin vilja.
Engelskan kom egentligen in i bilden först efter andra världskriget och särskilt efter att länderna inom Warszawapakten anslöt sig till Nato. Ännu på 1950-talet var tyskan första språk i flera skolor i Finland. Under början av 1900-talet var världsspråket franska, man kunde väl klara sig i S:t Petersburg på franska.
Men tillbaka till frågan om vilka språkkunskaper som behövs i förvärvsarbete inom EU. Problemet är att det i språkfrågan inom EU måste finnas en gemensam nämnare, alltså ett språk som är lingua franca. Detta språk bör alltså alla som förvärvsarbetar klara så gott som fullständigt, eller åtminstone så väl att missförstånd i arbetet inte uppstår på grund av bristfällig språkkunskap. Att allmänt kräva språkkunskap i övriga språk beror på var man bor och vilket företag man arbetar i och kundens språk som man i arbetet skall tjäna. Utöver detta har vi fackspråket.
Flera har svårt att lära sig ett främmande språk vilket i sig resulterar i det som Haatainen egentligen för fram och är en följd av ofullständig grundutbildning i språk. Särskilt inom distansarbete blir ofullständig kunskap i språk ett gissel eftersom det som sägs på skärmen förblir oklart och möjligheten att fråga kollegan vad som menas uteblir. Problemet är även att förstå det som sägs utöver det som är skrivet, men även att förstå att flera ord betyder olika saker beroende på sammanhanget för att inte tala om både slang och dialekter. Utöver detta har vi problem med att förstå om den andra parten är utomlands eller kanske bara i Savolax.
I dag tycks lingua franca i EU och världen vara engelska, den amerikanska varianten, men i morgon är det kanske fråga om mandarinkinesiska.

John-Eric Söderman,

Esbo

ANDRA LÄSER