Tretton månader efter att de första vaccindoserna gavs i Finland har drygt 87 procent av de vuxna finländarna vaccinerat sig åtminstone en gång.
Knappa 13 procent eller nästan 600 000 vuxna är ändå helt ovaccinerade och det vill myndigheterna ändra på.
Social- och hälsovårdsministeriet har bett bland annat Institutet för hälsa och välfärd (THL) om ett utlåtande om metoderna för att nå ut till de ovaccinerade.
Utlåtandet gäller bland annat en ny paragraf i lagen om smittsamma sjukdomar. Paragrafen skulle ge smittskyddsmyndigheterna rätt att kontakta de ovaccinerade.
Allra störst vore nyttan med en sådan paragraf för sjukhusvården, skriver Institutet för hälsa och välfärd i sitt svar till ministeriet.
Risken för att ovaccinerade behöver sjukhusvård efter att ha smittats av coronaviruset är betydligt större än för vaccinerade. I slutet av fjolåret var till exempel incidensen för intensivvård för ovaccinerade 50–69-åringar 34 gånger högre än för vaccinerade, enligt THL:s statistik.
Antalet dödsfall skulle också sjunka med en högre vaccintäckning.
Nyttan vore allra störst bland de äldre: "Risken för allvarlig sjukdom är mångfalt större bland dem jämfört med de yngre", skriver THL.
För smittspridningen spelar vaccinen däremot inte någon stor roll längre, skriver institutet. Omikronvarianten smittar även bland dem som är vaccinerade flera gånger. "Skyddet mot infektion är suboptimalt och håller i sig i några månader."
Så många är ovaccinerade
Av de vuxna har 3,95 miljoner vaccinerats med åtminstone en dos. Cirka 575 000 vuxna är helt ovaccinerade.
Av barnen har drygt 380 000 fått åtminstone en dos. Cirka 650 000 barn har inte vaccinerats alls. 0–4-åringarna vaccineras inte alls och bland 5–11-åringarna är vaccintäckningen för första dosen 22 procent, för 12–17-åringarna 78 procent.
Ringa eller messa
I utlåtandet tar institutet ställning till de olika sätten att nå ut till de ovaccinerade.
Det handlar inte om någon liten operation. Även om man bara skulle kontakta de ovaccinerade 50-plussarna skulle det handla om kring 200 000 personer. Då räknar man inte med dem som skulle ha nytta av en andra eller tredje dos.
Allra bäst vore att ringa upp de ovaccinerade, anser Institutet för hälsa och välfärd. Det är ändå ett resurskrävande arbete: "Det är troligt att en ovaccinerad person skulle ställa många frågor om vaccinen och hur trygga de är. Den som ringer upp behöver ha kunskap och tid för att besvara de här frågorna."
Sms och vanliga brev vore en mindre resurskrävande metod att nå ut. Nackdelen är bland annat att tidsbokning inte kan göras som i ett samtal utan kräver en extra insats av den ovaccinerade.
THL lyfter också upp socialvården som en viktig aktör i sammanhanget. Bland socialvårdens klienter finns troligen många ovaccinerade personer, som av olika orsaker inte bara förmått boka en vaccinationstid. Socialvården kunde börja göra tidsbokningar för sina klienter, är institutets förslag.
Institutet förhåller sig skeptiskt till en modell där ovaccinerade identifieras på nationell nivå utifrån dess register.
Det är klokare och enklare att den lokala hälsovården får informationen från sina egna system. Att öppna upp THL:s register för detta ändmål kunde leda till liknande krav från andra myndigheter i framtiden, anser institutet.
