Polischef och minister om svensk våldsvåg – medger åtgärder kommer sent

Det dödliga våldet i Sverige nådde den högsta nivån hittills i fjol, och också det nya året har börjat dystert. – Det är helt uppenbart att trenden de sista två decennierna går åt fel håll. Det betyder att det som samhället gör inte är tillräckligt, säger rikspolischefen Dan Eliasson till HBL. Justitieminister Morgan Johansson medger att de åtgärder som regeringen nu har vidtagit borde ha gjorts för länge sedan.

En man i 60-årsåldern avled efter skadorna han fick när han plockade upp en handgranat vid tunnelbanestationen i Vårby gård i Stockholm.
15.01.2018 19:07 UPPDATERAD 15.01.2018 20:51
Intervjun med rikspolischefen Dan Eliasson är överenskommen i förväg, men temat visar sig få sorglig aktualitet – än en gång.
På måndagsmorgonen har Sverige vaknat till nyheter om att två dödsskjutningar har skett under natten: i Rissne i Stockholms grannkommun Sundbyberg samt i Malmö där det enligt tidningsuppgifter är den tredje sonen i en familj som skjuts inom ett år.
– Det är med bedrövelse jag tar emot beskedet att ytterligare unga män har dött. Det här bara återigen visar att vi i det svenska samhället och vi inom svensk polis måste kraftsamla ännu mer för att bryta trenden, säger Eliasson.
Fjolåret var vad han kallar ett "all time high" när det gäller dödligt våld i gängmiljöer. Fram till mitten av december hade 306 konstaterade skjutningar skett med 41 dödade och 135 skadade, enligt polisens statistik.
2018 har inte börjat i ljusare tecken. För en vecka sedan dog en utomstående efter att ha plockat upp en handgranat i Vårby gård i södra Stockholm. Förra veckan sköts en man till döds i Rinkeby, som ett led i en gängkonflikt, och i fredags skadades två i en skottlossning på en pizzeria i Uppsala.
Dan Eliasson är den svenska polisens högsta chef, men betonar ofta andra aktörers roll.
– Vi inom polisen, vi gör vårt jobb. Vi kraftsamlar resurser till de utsatta områdena. Vi jobbar mycket med ny teknik exempelvis med kameraövervakning. Vi har fått ny lagstiftning som har gjort att vi kan jobba hårdare mot vapen. Men övriga delar av samhället måste också göra sitt. Kommuner och socialtjänst måste ägna ännu mer resurser åt de här områdena, att unga män inte hamnar i utanförskap. Det måste skapas mer arbetstillfällen, boendemiljöerna måste förbättras.
De områden han talar om är de 61 utsatta områden, av vilka 23 är särskilt utsatta, som den svenska polisen har identifierat – ofta segregerade och med låg socioekonomisk status och kriminell påverkan.
Flera fall av våld mot polis har rapporterats i Sverige. Rikspolischefen Dan Eliasson, till höger, säger att våldet är "helt oacceptabelt och förkastligt".

Kritik mot polisen

Vad beror då ökningen av skjutningar och dödligt våld på? Dan Eliasson sammanfattar det med "samhällets oförmåga att hantera utanförskap" vilket har lett till arbetslöshet, svaga skolresultat, trångboddhet.
– Det är det där som polisen möter konsekvenserna av fem, tio, femton år senare. Då får vi utmaningarna och problemen i knät.

Kunde polisen också ha gjort något annorlunda?

– Vi kunde kanske under de här åren ha varit ännu mer närvarande i de här områdena än vad vi faktiskt har varit.
För visst har polisledningen och inte minst Dan Eliasson fått hård kritik. Brottsuppklarningssiffrorna är låga och poliser lämnar yrket, samtidigt som fler svenskar uppger sig ha blivit utsatta för brott. Bland annat polisfacket har menat att han är alltför optimistisk och sagt att polisen inte klarar sitt uppdrag på grund av resursbrist.
Eliasson säger att poliserna genom nya utbildningar kommer att bli fler. Han lyfter också fram att utvecklingen i till exempel Järvaområdet, där Rinkeby ligger, har gått mot det bättre – trots dödsskjutningen nyligen.
– Där hade vi betydligt färre bilbränder 2017 jämfört med 2016, vi hade färre våldsamma upplopp, vi hade färre mord i gängmiljö. Vi tog mer narkotika. Vi tog mer vapen är året innan.
Problemet är, enligt honom, nyrekryteringen till de kriminella gängen som gör att nya kommer till när polisen lyckas få bort kriminella från gatorna.
Enligt honom är också "samhällets respons mot unga lagöverträdare" för svag. Han talar om 15- eller 17-åringar som begår allvarliga brott som i dag kan få vård i hemmet.

Talar du rent konkret om hårdare straff?

– Jag är väldigt mån om att säga att det inte behöver vara hårdare straff, det kan också vara vårdinsatser. Vilken väg du väljer är en politisk fråga, men det måste göras mer än vad som sker i dag.

Behöver gemene man vara rädd för att drabbas av brottsligheten?

– Det är fortfarande väldigt, väldigt ovanligt att tredje man skadas. Men det är klar, om gängvåldet fortsätter att utvecklas åt fel håll, då ökar ju riskerna för tredje man. Men det är fortfarande betydligt farligare att sätta sig i en bil än att vistas i de här områdena.
Justitieminister Morgan Johansson säger att han tror att bland annat den hårdare vapenlagen som har trätt i kraft vid årsskiftet kommer att ha effekt. Sociala insatser tar ändå längre tid att se resultat av.

"Fantastiskt land"

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (Socialdemokraterna) räknar för HBL upp flera åtgärder som hans regering har vidtagit för att få bukt med gängkriminaliteten och dödsskjutningarna.
I januari skärptes vapenlagen och minimistraffen för grova våldsbrott och personer kan hållas häktade i väntan på rättegång. Polisen får också motsvarande 200 miljoner euro mer i år och de två följande åren.

Vaknar ni sent?

– Det vi gör nu borde vi ha gjort för femton tjugo år sedan faktiskt, både mot vapen och de grova brotten, medger Johansson.
Han säger ändå att han redan när Socialdemokraterna var i opposition lyfte fram att den organiserade kriminaliteten måste stävjas för att den inte ska bli "systemhotande" med hot bland annat mot rättsväsendets personal och vittnen.
Också Johansson vill lyfta fram goda exempel. I Göteborg har skjutningarna till exempel halverats och i Malmö lyckades man under hösten häkta åttio personer. Precis som Eliasson betonar han dessutom förebyggande åtgärder men säger att det kan dröja flera år före resultatet av dem ses.
En inte alltid smickrande bild av Sverige sprids tidvis och till exempel den norska integrationsministern lyfte i höstas fram Sverige som ett varnande exempel i sin egen kampanj.

Hur skulle du beskriva läget i Sverige?

– Sverige är ett fantastiskt land att leva i. Nästan oavsett vilken utvärdering du tar ligger vi i topp när det gäller hälsa, jämlikhet, jämställdhet, sociala förhållanden. Det gör vi tillsammans med de nordiska länderna. Samtidigt har vi precis som alla andra länder problem, och då får vi ta tag i dem.
Han säger också att det finns de som vill angripa Sverige på grund av landets höga profil till exempel i migrations- och jämställdhetsfrågor.
– De ser ju att här är det ett land som har väldigt tydlig röst i ett antal kontroversiella frågor. Då vill de möta det genom att på olika sätt lyfta fram det som de menar fungerar sämre i Sverige.
Måndag 15.1 20.30: Artikeln har uppdaterats med justitie- och inrikesminister Morgan Johanssons kommentar.
HBL har tidigare skrivit om skjutningar, gängkriminalitet och brottsstatistik med Malmö som utgångspunkt. Artikeln finns nedan eller här .

ANDRA LÄSER