Li Andersson kommer inte att föreslå några lagstiftningsåtgärder när det kommer till studentexamen. Det skulle inte vara förnuftigt att nu ändra examens struktur, då de obligatoriska proven numera är fem stycken, säger hon till Uutissuomalainen.
"Att göra det andra inhemska språket obligatoriskt skulle göra den (studentexamen, red. anm.) ännu mer krävande", säger Andersson.
Regeringsprogrammet fastslår att målet är att göra det andra inhemska språket obligatoriskt. Andersson uttrycker en stor oro för gymnasieelevernas välbefinnande, coronapandemins effekter på inlärningen och den höga pressen i skolorna.
"Vi är mycket oroade över gymnasieelevernas välbefinnande och pressen på dem, och ändringen skulle helt klart ha en negativ inverkan i det avseendet."
Samtidigt som man utrett om det andra inhemska språket skulle kunna bli obligatoriskt, har man också tagit fram ett program för att stärka språkkompetensen. Det programmet kommer att presenteras för ministergruppen för kunnande, bildning och innovationer före semestrarna.
10 miljoner per årskull
Undervisningsministern riktar också skarp kritik mot den reform från 2016 som gjorde att undervisningen i svenska börjar i årskurs sex istället för årskurs sju. Antalet lektioner i svenska har inte ökat, utan bara flyttats från högstadiet till årskurs sex.
"Som ett resultat av detta har vi en situation där det finns för lite undervisning i det andra inhemska språket på högstadiet."
En lektion i det andra inhemska språket per vecka kostar 10 miljoner euro per årskull, enligt undervisnings- och kulturministeriet.
"Det är ett ganska högt pris", säger Andersson och fortsätter.
"Jag tror dock att en ökning av antalet lektioner är den stora frågan som måste tas upp i nästa regeringsförhandling om vi vill främja språkinlärning i det andra inhemska språket."
Enligt Andersson kan inte studentexamens struktur ändras före antalet lektioner ökat.
"Detta problem bör lösas innan någon diskussion om att ändra studentexamen kan äga rum."
ANDRA LÄSER
