I myter och folklore finns otaliga föreställningar om jordens närmaste granne, dess väsen och hemligheter. På himlavalvet har den gäckat människan fantasi förmodligen lika länge som vi existerat som art. Drömmen om att resa till månen är antagligen nästan lika uråldrig. Redan den antika skriftställaren Lukianos lekte med den, liksom 1600-talsdramatikern Cyrano de Bergerac.
Någon gång under den industriella revolutionen började drömmen te sig något mindre vansinnig, om inte realistisk så i alla fall teoretiskt möjlig. Kanske på ett liknande sätt som vi föreställer oss vissa former av icke-existerande teknik i dag.
Bland de första att ge drömmen om månresan en vetenskaplig touch fanns (förstås) fransmannen Jules Verne. Han var drygt 100 år före verkligheten med sin science fiction-roman Från Jorden till månen (utgiven i två delar 1865 och 1870).
