Ett sista avgörande beslut har fattats på vägen mot Finlands inträde i Nato: Turkiets parlament har godkänt Finlands Natoansökan. I och med det återstår bara formaliteter tills Finland blir alliansens 31:a medlem.
Det turkiska parlamentet godkände Finland som ny medlem under en utdragen process sent på torsdagskvällen, då 276 ledamöter röstade för ett finskt Natointräde. Ingen röstade mot.
Det turkiska beslutet kom bara några dagar efter att det ungerska parlamentet godkände Finland som ny medlem. För Ungerns del är alla formaliteter nu avklarade efter att landet på fredagen deponerade dokumentet om Finlands anslutning hos det amerikanska utrikesministeriet i Washington DC.
Ungerns ambassadör i Washington, Szabolcs Takács, berättar om händelsen i ett Twitterinlägg där han poserar tillsammans med representanter för det amerikanska utrikesministeriet, Kami Witmer och Robin Dunnigan, som visar Finlands ratificeringsdokument.
Today I officially deposited the Hungarian instrument of ratification on the Accession of Finland to #NATO by handing over the original document to AA/S Kami Witmer at @StateDept. @Robin_Dunnigan DAS for European and Eurasian Affairs also attended the event. 🇭🇺🇫🇮🇺🇸 pic.twitter.com/na1HjpqvWY
— Szabolcs Takács (@_SzabolcsTakacs) March 31, 2023
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ska ännu stadfästa det turkiska ratificeringsdokumentet. Enligt turkisk praxis har han 15 dagar på sig att skriva under pappret. Från finskt håll är förhoppningen att det ska ske betydligt snabbare än så. Först då dokumentet med Erdoğans underskrift deponeras hos den amerikanska regeringen kan Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bjuda in Finland som fullvärdig medlem. Då kan Finlands utrikesminister skriva under Finlands anslutningsinstrument, som därefter flygs över Atlanten från Helsingfors till det amerikanska utrikesministeriet.
På tisdag och onsdag samlas Natoländernas utrikesministrar till möte i Bryssel. Kriget i Ukraina är ett självskrivet samtalsämne. Det är ännu oklart om pappersexercisen som krävs för att Finland ska hinna bli fullvärdig medlem är klar tills dess, och om Finland deltar i mötet i egenskap av observatör eller medlem. Från finländskt håll är förhoppningen ännu att Finland ska hälsas välkommen i alliansen vid mötet.
Snart flagghissning
Också Jens Stoltenberg låter förstå att det handlar om dagar, inte veckor, innan Finlands medlemskap är fullbordat.
– Finland kommer formellt att ansluta sig till vår allians under de kommande dagarna. Medlemskapet kommer att göra Finland tryggare och Nato starkare, säger Stoltenberg i ett uttalande.
Generalsekreteraren meddelar också att han ser fram emot att hissa Finlands flagga vid Natos högkvarter under de kommande dagarna.
Förändringen är den största i finsk utrikes- och säkerhetspolitik sedan Finland blev medlem i EU 1995. Medlemskapet innebär också en vändpunkt för finsk försvarspolitik, när Finland blir en del av ett kollektivt försvar.
"Då Sverige förhoppningsvis ansluter sig senare, är vi för första gången sedan 1809 geopolitiskt bundna till väst via Åland, Bottniska viken och därifrån vidare till Ishavet. Vi är inte längre någon avlägsen utpost utan förbindelse", som chefen för Utrikespolitiska institutet, Mika Aaltola, formulerar det i ett inlägg på Twitter.
Möten för endast invigna
– Konkreta följder av medlemskapet är att finska diplomater och militära tjänstemän, i fall av en krissituation, får tillträde till rum och möten som innan medlemskapet var stängda för icke-allierade, säger Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet.

I omvandlingen från alliansfri till medlem bedömer Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet, att den kulturella biten är den som kommer att ta tid.
I omvandlingen från alliansfri till medlem bedömer Salonius-Pasternak att den kulturella biten är den som kommer att ta tid. Det vill säga hur Finland ska anamma det nya tankesätt som krävs då vi i stället för att ensamma se om vårt eget hus blir en del av ett kollektivt försvar. Den tekniska interoperabiliteten är enklare att åstadkomma och finns redan till stora delar.
En annan förändring är också att Finland som medlem omfattas av Natos kärnvapenavskräckning.
– Än så länge finns inte en enda finsk politiker som under sin karriär skulle ha deltagit i kärnvapenövningar. Men snart blir det ändring på den saken, säger Salonius-Pasternak.
Utländska soldater har redan länge varit ett vanligt inslag i militärmanövrar i Finland. Men ännu för några år sedan resulterade det i stora rubriker då amerikanska stridsfordon deltog i övningar hos oss. Framöver kommer utländska deltagare snarare att vara regel än undantag.
Artikel fem största skillnaden
En självklar men gigantisk förändring är att Finland den minut vi nås av beskedet att vi är medlemmar omfattas av Natos säkerhetsgaranti. Från och med den stunden kan Finland åberopa alliansens bestämmelser om kollektivt försvar.
– Om kriget i Ukraina skulle ta en ny vändning mot det sämre finns det garanterat från Natohåll beredskap till snabbinkallade möten där endast medlemmar får sitta med, resonerar Salonius-Pasternak.
- Nato
- Jens Stoltenberg
- Finland
- Turkiet
- Beslut
- Ungern
- Helsingfors
- Recep Tayyip Erdoğan
- Ukraina
- Bryssel
- Europeiska unionen
- Säkerhetspolitik
- Åland
- Bottniska viken
- Mika Aaltola
- Charly Salonius-Pasternak
- Samhällsskydd och beredskap
- Beredskap
- Agence France-Presse
- Stockholm
- Teknik och IT
- IT
- March
- Nordic
- Ukraine
- Szabolcs Takács
- Robin Dunnigan
- Washington, D.C.
ANDRA LÄSER

Tv-recensioner
Recension: “Jag vill knappt ha barn längre” – ny dokumentär skildrar svenska influeraren Bianca Ingrossos liv
04.06.2023 15:08

Konsument
Pernod Ricard backar, Marabouägaren tiger – ”Kunderna röstar med fötterna då företag agerar oetiskt”
04.06.2023 14:34

Helsingfors
”Fruktansvärt” – träd vid rysk-ortodox kyrka vandaliserade med Z-symboler
04.06.2023 15:37

Skola och utbildning
Erfaren svensk spanare fick inte jobba som polis i Finland – ”Borde ha gått om hela utbildningen – då sa jag nej”
04.06.2023 05:01
