Bortglömd Kalevalaopera var aldrig försvunnen

Den "nyupptäckta" operan Die Kalewainen in Pochjola var aldrig försvunnen. Inte är det heller den första operan med Kalevalamotiv.

NYVÄCKT INTRESSE. Karl Müller-Berghaus Die Kalewainen in Pochjola engagerar musikvänner i och utanför Åbo.
En rättelse och korrigering av missförstånd är på sin plats. Tidigare i veckan ordnades i Åbo en stor presskonferens där bland annat stadsorkestern och musikfestspelen informerade om en opera från 1890 "som varit försvunnen i 127 år" och nu hade upptäckts i Åbo stadsbiblioteks arkiv. Med stora, feta bokstäver kungjorde man i pressmeddelandet: "Verket ifråga är den första operan med Kalevalatema i hela världen och den överlägset mest storslagna komposition som skrivits i Finland på 1800-talet."
Verket i fråga var Karl Müller-Berghaus opera Die Kalewainen in Pochjola från 1890. Nyheten spred sig snabbt och återgavs bland annat i en notis på HBL.fi 1.3.
Två dagar efter presskonferensen kom Sibeliusmuseum i Åbo med en tillrättavisande kommentar, där man påpekade att det tryckta pianopartituret funnits i Sibeliusmuseums arkiv sedan 1927 (arkivet är grundat 1926) och att också det tryckta orkesterpartituret finns i museets samlingar. De tryckta noterna till operan som hittades 2013 i Åbo stadsbibliotek fanns alltså redan i Sibeliusmuseums samlingar, liksom i Finska litteratursällskapets (SKS) arkiv i Helsingfors. Tydligen talar man inte med folk på andra sidan ån i min kära gamla hemstad – ingen förändring på den punkten.
Kollegan Samuli Tiikkaja redogör förtjänstfullt i dagens Helsingin Sanomat för turerna kring Kalevalaoperan och påpekar en intressant detalj: att partituret i SKS arkiv är försett med ett följebrev av samma fru Betty Elfving, som donerade partituret till stadsbiblioteket. Hon var personlig vän med tonsättaren. Die Kalewainen har också tidigare behandlats i litteraturen av bland andra Kalevi Aho (1985) och Sulho Ranta (1933/1946).
Också en annan missuppfattning skall korrigeras. I motsats till vad som angetts är Die Kalewainen från 1890 ingalunda den första operan med Kalevalamotiv. Tvärtom pekar operakännaren Elke Albrecht i sin doktorsavhandling från 2012 på ett ännu tidigare verk. Om Fredrik Pacius är känd för att ha skrivit Finlands första opera, Kung Karls jakt (uruppförd 1852), intresserade han sig för Kalevala redan i sin nästa opera Prinsessan af Cypern, som skrevs för invigningen av Nya Teatern i Helsingfors 1860. (Därefter har över tjugo operor med Kalevalamotiv skrivits i detta operagalna land.)
Grejen med Die Kalewainen är förstås att operan aldrig hörts i sin helhet tidigare. Ett uruppförande planerades vid operan i Hamburg men ställdes in på grund av en koleraepidemi, och andra akten framfördes konsertant i Åbo i februari 1890. Så kanske är det helt på sin plats med ett första framförande på Kalevaladagen 127 år efter verkets uppkomst.

ANDRA LÄSER