Västra Nylands välfärdsområde startar sin verksamhet med nästan 100 miljoner i underskott

En del välfärdsområden har kassakris redan innan de har tagit över sjuk- och hälsovården, socialvården och räddningstjänsten – alla de uppgifter som hör till välfärdsområdena från och med nästa år. Bakgrunden är att välfärdsområdena får all finansiering från staten, och de har inga möjligheter att få egna skatteintäkter. De modeller som staten använder för att räkna ut statsandelarna missgynnar särskilt vissa områden.

Västra Nylands välfärdsområde startar sin verksamhet med ett underskott på 90–100 miljoner i kassan. Henrik Wickström (SFP) är vice ordförande i styrelsen för välfärdsområdet. Han har suttit och räknat på vad hålet i kassan skulle innebära i nedskärningar.

– Summan motsvarar en besparing som man skulle få om man permitterade hela personalen i två månader. Det kommer vi förstås inte att göra. Men jag hoppas att man ser över den här situationen. Och jag upplever att vi inte kan diskutera inbesparingar, när vi inte vet hur hela verksamheten ser ut.

Det är inte lätt att spara samtidigt som man ska starta upp. Det går åt pengar till att bygga upp en organisation och nya it-system. Först när man har klarat av övergången så kan man fundera på vad man vill satsa på och var man försöker spara.

– Nu försöker vi bara koncentrera oss på att servicen för invånarna ska kunna fortsätta utan avbrott, säger Mia Laiho (Saml) som är styrelseordförande.

Vid årsskiftet förs all verksamhet inom social- och hälsovården och en stor del skattepengar över från kommunerna, via staten till välfärdsområdena. Enligt en komplicerad räknemodell baserar sig den penningsumma som ges till välfärdsområdet på kommunernas bokslut från år 2021. Det kompletteras alltefter med uppdaterade ekonomiska uppgifter från kommunerna år 2022.

Många välfärdsområden har just nu för lite pengar i kassan, sammanräknat 1,5 miljarder för alla områden, enligt en förfrågan som Yle har gjort. En orsak till att glappet är så här stort är att flera kommuner har haft stora coronakostnader i början av år 2022, som ännu inte har räknats med. Dessutom har inflationen gjort sitt och allt från fastighetskostnader till löner har stigit.

Staten har lovat att kompensera en del av minuset som har uppstått, men först år 2024. Till exempel västra Nyland kan få tillbaka 30-40 miljoner och underskottet blir i så fall 50-60 miljoner, uppger områdesdirektör Sanna Svahn.

– Det är möjligt att vi får börja med att ta lån. Men det är egentligen ingen lösning eftersom lånet måste betalas snabbt tillbaka. Välfärdsområdena får lyfta bara korta lån, på till exempel ett år, säger Svahn och fortsätter:

– Det är ett mycket svårt läge, eftersom vi har så många lagstadgade uppgifter och vi startar från en kostnadsnivå som är underkompenserad. Meningen är att man på sikt kan dra nytta av att vara ett stort område, så att man ger vård och stöd i tid, så att invånarna inte behöver så dyr vård. Men det kan man börja göra först efter ett eller två år, när man har klarat övergången.

För ett vidsträckt välfärdsområde som precis håller på att starta upp sin verksamhet, så känns det surt att börja från ett underskott. Det här signalerar både tjänstemännen och de ledande politikerna, som hela tiden försöker föra en diskussion med regeringen.

– Det behövs alltid mera pengar då man håller på med en stor förändring, men nu startar vi i uppförsbacke, säger Mia Laiho.

Laihos budskap till den här och nästa regering är att hela finansieringsmodellen för välfärdsområdena borde göras om. Modellen utgår från hur sjuka invånarna är i ett visst område, medan andra områden med en friskare befolkning, som västra Nyland, får en mindre del av kakan. Ändå kostar socialvården mycket eftersom stora kommuner som Esbo hör till välfärdsområdet.

– De sociala tjänsterna står för hälften av budgeten. Man borde absolut höja anslagen för huvudstadsregionens del. Behovet syns till exempel inom barnskyddet, men det syns inte i finansieringen. Det här är det stora problemet med finansieringen och man måste helt göra om den! säger Laiho.

Både västra Nyland och Helsingfors har kritiserat modellen för att inte beakta större invandring, som betyder att fler tjänster ska ges på främmande språk och ett större behov av sociala tjänster som till exempel bostäder.

Som ett svar på nödropen från välfärdsområdena gjorde Social- och hälsovårdsministeriet nyligen en lagändring, för att korrigera budgetunderskottet på sikt.

– Det ändrade inte mycket på vår situation. Vi talar om så små summor, det skulle betyda 1,6 miljoner mera pengar för nästa år. Det ser nog ut som om om man inte har beaktat huvudstadsregionens behov, säger Sanna Svahn.

Samtidigt är det fler som har kassakris. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS, som driver universitetssjukhusen och som ägs av kommunerna, kommer från början av året att ägas av välfärdsområdena. Det betyder att pengarna ska komma från välfärdsområdena och just nu har också HUS ett underskott på 100 miljoner.

– HUS underskott är ett jättestort problem för oss, eftersom vi är den näst största ägaren där. Det här skapar vissa utmaningar, hur ska vi klara dem? Och vad är det vettiga att göra när vi inte vill ta till några nödlösningar? säger Wickström.

Det har till exempel kommit utspel om att lägga ner Lojo bb, som ägs av HUS, för att spara, men det finns inte något konkret förslag.

Ytterligare ett frågetecken är den kommande avtalslösningen inom vårdbranschen. Just nu ser den inte ut att vara nära, men i något skede kommer välfärdsområdena att få högre lönekostnader. Regeringen har varit helt tyst då den får frågan om staten kompenserar välfärdsområdena för de förhöjningar som parterna kommer fram till.

– Vi ser det som att staten nog ska hitta pengar för löneförhöjningarna.

– Nu när förhandlingarna pågår så har man inte sagt det precis, men det står klart att löneförhöjningar är en sådan sak som det måste ges pengar för, säger Svahn.