Borde alla gymnasieelever skriva matematik i studentexamen?

Det finns ett signifikant samband mellan föräldrarnas grad av utbildning och bättre prestation i matematik i slutet av gymnasieutbildningen.

17.03.2017 05:55
HBL (14.3) skriver om resultaten av en unik longitudinell studie där finländska studerande under 2005−2015 deltagit fyra gånger i en utvärdering som mäter deras kunskaper i matematik.
Det finns ett signifikant samband mellan föräldrarnas grad av utbildning och bättre prestation i matematik i slutet av gymnasieutbildningen. Vidare visar studien att de svagaste elevernas matematikkunskaper inte utvecklas särskilt mycket efter årskurs 6.
Åtgärder som nu föreslås liknar i många avseenden de som gjordes i Sverige på 2000-talet och som inte hade någon effekt alls, eventuellt tvärtom. På senare tid har man dock i Sverige förstått vikten av att studera och påverka klassrumskulturen, lärarens förväntningar, innehållet i läromedel, användandet av läxor och bedömning.
Några förslag som presenterades i samband med publikationen av rapporten går ut på att redan tidigt påverka föräldrarna samt ordna specifika föräldrakvällar där man lyfter fram vikten av deras insatser. Det här är också något som prövats i Sverige. Problemet är bara att de föräldrar som mest skulle behöva det inte kommer. Det är viktigt att informera, inspirera och försöka påverka föräldrarna på olika sätt från första början, men det räcker inte. Skolan måste ha rutiner med de elever som ingen bryr sig om där hemma.
All forskning visar vilken betydelse lärarens förväntningar har för eleven. Det fungerar inte att låta dessa elever arbeta genom material i sin egen takt och ”äga sitt lärande”, något som gjordes i Sverige och som lobbas av vissa pedagoger nu även i Finland. Då faller också det sociala bort, samtal om det gemensamma innehållet, olika lösningar av samma problem och argumentation som är viktigt i matematiklärande.
En presentatör berättade entusiastiskt hur man kan göra matematiken rolig. Att göra matematiken rolig och att syssla enbart med sådant som man kan ha direkt nytta av har just varit det som man i Sverige har fokuserat på och det behövs säkert här i Finland också. Men det räcker inte. Det finns en risk att nivån på själva matematiken sjunker, vilket man har sett i Sverige. Den som följde med publikationstillställningen hörde vad de flesta barn och ungdomar lyfte upp som härligt i matematiken: när man förstår, när allt faller på plats.
När det gäller gymnasiet lyftes följande faktorer upp som viktiga för lärandet: att man förstår innehållet av det man studerar, hemuppgifterna är genomförda på det sätt som man kommit överens om och studeranden arbetar oftare i grupper eller parvis. Tvivelaktig var effekten av att studeranden sätter upp sina egna mål och utvärderar sina framsteg. Det här var vanligare i gymnasieskolor med sämre resultat.
Studien visar hur viktigt det är att vi i samband med antagning till högskolor värdesätter att studeranden skrivit matematik i studentexamen. De som inte skrev studentexamen i matematik utvecklade inga nya kunskaper från åk 9 enligt studien. Studien visar också att det finns väldigt stora kunskapsskillnader mellan elever med samma betyg, men som går i olika skolor och därför efterlystes nationella prov. Vi har ju redan ett sådant i form av studentexamen och vi borde diskutera om det inte vore meningsfullt att kräva att alla gymnasieelever skriver studentexamen i matematik.
För att kunna ta reda på vad skillnaderna mellan finlandssvenska yngre elevers resultat i olika geografiska områden beror på borde vi forskare få tillgång till de uppgifter som användes i studien. Det skulle göra det möjligt att jämföra läromedel och lärarnas förväntningar i dessa skolor med nivån och innehållet i uppgifterna. Det kan även finnas andra faktorer bakom skillnaderna som är viktiga att förstå. Förståelsen av alla dessa faktorer är viktig för oss för att vi ska kunna utveckla lärarutbildningen och matematikundervisningen i Svenskfinland.

Kirsti Hemmi

professor i matematiska ämnens didaktik, Åbo Akademi

gästprofessor, Uppsala universitet, Vasa

ANDRA LÄSER