Presidentens nyårstal uppmärksammas internationellt: "Budskapet väldigt Rysslandskritiskt"

President Sauli Niinistös nyårstal har uppmärksammats också utomlands. I synnerhet har hans uttalande om Finlands rätt att ansöka om Natomedlemskap får publicitet.

Anna Svartström
02.01.2022 18:45 UPPDATERAD 02.01.2022 18:55
Presidentens nyårstal är en institution i Finland, men det är inte alla år som det får också internationell spridning. Så har det ändå gått den här gången.
Den brittiska affärstidningen Financial Times skriver på söndagen att de ryska aggressionerna mot Ukraina har blåst liv i Natodebatten i Finland. Artikeln får stor synlighet på tidningens sajt.
Tidningen citerar Niinistö på att Finland har självständig rätt att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen om landet så vill.
"Låt mig konstatera än en gång: till Finlands rörelsefrihet och valmöjligheter hör också möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, om vi själva så beslutar. Nato driver en så kallad öppet hus-politik, och att den fortsätter har upprepade gånger bekräftats för Finland också offentligt." sade Niinistö i talet.
Financial Times nämner också statsminister Sanna Marins (SDP) uttalande när hon i sin nyårshälsning underströk att Finland håller sin Natooption öppen.
Läs också: Ledaren: Niinistö hukar inte men tiger om Nato
Även flera ryska medier rapporterar om Niinistös tal. Nyhetsbyrån Tass skriver att presidenten anser att de ryska kraven på USA och Nato strider mot Europas intressen, och också Echo Moskvy lyfter fram samma poäng som central.
Den ryska presidenten Vladimir Putin krävde tidigare i december löfte från Nato om att försvarsalliansen inte utvidgar österut.
Mika Aaltola, direktör för Utrikespolitiska institutet, noterar det utländska intresset och sammanfattar det på Twitter med att Finland signalerar en bestämd hållning och vikten av diplomati.
"Signalen har betydelse också i Ryssland. Det finns gränser för hot", skriver Aaltola.

"Mer än vad jag någonsin har sett från Niinistö"

I Sverige har Niinistös tal väckt reaktioner, och presidenten nämnde också Sverige särskilt när han tar upp Putins krav och Europas och EU:s roll, som han önskar var starkare.
"Suveräniteten hos flera EU-medlemsstater, även Sverige och Finland, har ifrågasatts utanför unionen", sade Niinistö.
Framför allt är det ändå Niinistös uttalande om rätten att söka Natomedlemskap som lyfts fram av svenska kommentatorer.
"Finlands flagga är tydlig i en tid som kräver tydlighet", skriver Carl Bildt, tidigare statsminister och utrikesminister i Sverige med partitillhörighet i borgerliga Moderaterna.
Dagens Nyheter skriver en hel artikel om talet, med rubriken "Finske presidenten: Står oss fritt att gå med i Nato".
Mike Winnerstig, chef på Totalförsvarets forskningsinstitut menar bland annat att ordvalet, där Niinistö talar om ukas i stället för krav är medvetet. Enligt honom väcker det associationer till den ryska tiden då styret skickade ukaser till undersåtarna.
– Även om talet inte har en explicit udd mot Putin eller Ryssland, så är det underliggande budskapet väldigt Rysslandskritiskt. Mycket mer än vad jag någonsin har sett från Niinistö, säger Winnerstig till Dagens Nyheter.

Ensidiga ansökningar

Johan Wiktorin är svensk försvarsdebattör och medlem av Kungliga Krigsvetenskap­sakademien och beskriver sig som Natoskeptiker. På Twitter frågar han om svensk politik har beredskap för en ansökan från Finland till Nato och länkar till talet.
"Jag ser en situation utveckla sig som påminner om hur Finland inte såg den svenska avsikten att ansöka om medlemskap i EU, fast tvärtom. Under ytan rör sig politiken i Finland mot Nato, baserat på en trovärdig säkerhetspolitik."
Enligt Wiktorin kan ensidiga ansökningar "underminera säkerheten för både Finland och Sverige, oavsett vem som gör det."
Senare förtydligar han med att president Niinistö inte ska tolkas kategoriskt, och att han främst avser att allmänpolitiker inte har kunskap om Finland och debatten.
Finland och Sverige har avtalat om ett fördjupat försvarssamarbete.

ANDRA LÄSER