Svenskspråkiga pojkars skrivkunskaper sackar efter – så här kan de förbättras

Svenskspråkiga pojkars skrivfärdigheter släpar efter. De utvecklas klart sämre än jämnåriga flickors och pojkars i årskurs 1–2. I dag är de svenskspråkiga pojkarnas nivå i skrivfärdighet på samma nivå som flickor i finska skolor som läser finska som andra språk för att de har ett annat hemspråk, till exempel estniska eller ryska.

Det här visar en rapport gjord av Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU, som publiceras i dag. I rapporten har experter utvärderat elevernas kunskaper i modersmål och litteratur och i matematik bland samma elever när de börjat årskurs ett och tre. Därför kan rapportförfattarna nu peka på hur elevernas kunskap har utvecklats under de två första skolåren.

På ett allmänt plan är skillnaderna mellan de svensk- och finskspråkiga skolorna inte speciellt stora. De svenskspråkiga skolorna går 161 poäng framåt i totalresultaten medan finskspråkiga skolor landar på 170 poäng.

Sett ur ett nationellt perspektiv avviker skolornas resultat i olika regioner inte särskilt mycket från varandra, säger rapportförfattaren Chris Silverström. Skillnaderna mellan pojkar och flickor var också förhållandevis små och förklarade bara 0,5 procent av de sammanlagda resultaten mellan könen. Flickor är något bättre i modersmål och litteratur medan pojkar och flickor ligger på samma nivå i matematik.

Rapporten visar också att kunskapsskillnaderna ökar mellan eleverna från att de startar i årskurs ett till att de börjar i årskurs tre. Skillnaden som uppstår brukar hålla i sig resten av grundskolan.

Däremot fanns det ingen större skillnad mellan elever som kommer från enspråkigt svenska familjer och elever som kommer från tvåspråkiga familjer i svenskspråkiga skolor.

Allra bäst klarar sig de svenskspråkiga eleverna i matematik, där de får några poäng mer än de finskspråkiga. De svenskspråkiga eleverna har bra kunskaper i matematik redan när de börjar i årskurs ett och de utvecklas bra.

– Det är ett fint resultat och matematiken jämnar ut det totala resultatet, säger Silverström.

De svenskspråkiga flickornas skrivkunskaper utvecklas bättre än pojkarnas, men de ligger ändå efter de finskspråkiga flickornas i utvecklingen. Medan de svenskspråkiga flickorna får 118 poäng landar finskspråkiga flickor på 140 poäng.

– Det ger inte vår utvärdering exakta svar på. Men vi ser att läsintresset är väldigt starkt kopplat till kunskaperna och stöder flickor som i vanliga fall läser lite mer, säger Silverström.

– I ettan måste man koncentrera sig på att forma bokstäver och det tar en del av tiden i modersmålsundervisningen. Men så småningom finns det en möjlighet att börja skriva text under handledning. Man måste läsa och få skrivna modeller för att kunna utveckla sitt eget skrivande. Det borde vara ett mångsidigt skrivande i våra skolor, säger Silverström.

– Vi har sett att mycket är kopplat till läsutvecklingen och att kunskaperna både i modersmål och matematik kopplas till läsning på fritiden.

Den som vill öka barnets chanser att förbättra både sin läs- och skrivförmåga bör alltså satsa på läsning. Enligt rapporten får barn som dagligen läser ett års försprång i kunskaperna som helhet jämfört med elever som läste mer sällan än en gång i veckan.

Rapporten lyfter också fram vikten av att skolorna klarar av att behålla erfarna lärare.

– Vi ser av resultaten att kunskaperna hos eleverna är kopplade till att lärarna är erfarna. Under en lång karriär lär man sig mycket om hur man borde undervisa, säger Silverström.

Den allra största skillnaden mellan eleverna i rapporten är den mellan elever som studerar finska eller svenska som modersmål och elever som studerar finska eller svenska som andraspråk, alltså går i skola på ett annat språk än hemspråket, som kan vara till exempel estniska eller ryska.

På svenskt håll är det en förhållandevis marginell företeelse och i undersökningen deltog endast 13 elever som studerar svenska som andraspråk.