Romska kvinnor fick rätt: Diskriminering när frisörkedja sade upp dem på grund av kjolarna

Diskrimineringsombudsmannen biträdde de två kvinnorna i rätten med motiveringen att ärendet har stor principiell betydelse.

Två romska kvinnor sades vintern 2020 upp under prövotiden, efter att ha arbetat i bara en vecka respektive två veckor hos en frisörkedjan CM Hiustalo, som har verksamhetsställen på flera håll i landet. Dessa var i Södra Österbotten.

Enligt Diskrimineringsombudsmannen var orsaken att kvinnorna bar den kjol som är central del i romsk kultur. Enligt DO sades kvinnorna upp då deras användning av kjol kom till företagsledningens kännedom.

Företaget har å sin sida hänvisat till arbetshygien och arbetarskydd samt företagets image. Enligt kedjan skulle kjolen kunna fastna bland annat i sadelstolar och försämra ergonomin. 

Birkalands tingsrätt ger de två kvinnorna och DO rätt. I sin dom slår rätten fast att frisörkedjan gjort sig skyldig till diskriminering.

Enligt rätten är företagets förklaringar till varför kvinnorna förbjöds bära kjol konstruerade i efterhand, med syfte att kedjan ska kunna göra sig av med två romska kvinnor som anställts.

”Svarandeföretaget har brutit de kärandes arbetsavtal för att de klätt sig i den romska kjol som visar deras etniska ursprung”.

Enligt domen har företagets vd i ett telefonsamtal med kvinnorna också gett uttryck för den inställningen.

Företaget döms att betala kvinnorna 12 000 euro var som gottgörelse enligt diskrimineringslagen. Dessutom ska företaget betala dem 4 800 och 8 250 euro för grundlöst avslutande av arbetsavtal samt stå för rättegångskostnader.

Tingsrätten slår fast att frisörbranschen inte är specialbransch sett till arbetarskydd, som till exempel byggbranschen. 

Den lyfter fram att den ena kvinnan bar en lättare och kortare arbetskjol, medan den andra hade beställt en sådan. Hon hann inte få den innan arbetsförhållandet avslutades och arbetade i en romsk vardagskjol. Den är bredare än arbetskjolen men enligt rätten inte så bred och tung som arbetsgivaren påstått, vilket också visades under rättegången.

Enligt tingsrätten kom kvinnan med arbetskjolen lika nära kunderna som den som jobbar i andra arbetskläder. Någon risk för försämrad ergonomi fanns därför inte, enligt domen.

Med tanke på de imageskäl som arbetsgivaren också fört fram, menar rätten att kvinnorna, som alla andra anställda, bar den T-tröja som företaget förutsatte samt en mörk nederdel, och att det därför inte är en godtagbar förklaring.

Dessutom kan imagefrågor inte ses som betydelsefulla i jämförelse med den rätt som grundlagen ger att upprätthålla sin egen kultur, betonar tingsrätten. Även Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande slagit fast att romer har rätt att använda den romska kjolen som en del av den grundlagsstadgad rätten.

Diskrimineringsombudsmannen skriver i ett pressmeddelande att ”domen visar den flagranta diskriminering som romer än i dag blir utsatta för i Finland”.

Enligt DO Kristina Stenman kommer onsdagens dom att främja också andra romers rättigheter.

Domen kan överklagas.